Syfte och frågeställningI hur stor utsträckning används tävlingspraktiken i Idrott och Hälsa, och hur påverkar detta ämnets karaktär?Jag ska i min undersökning försöka se hur elever i skolan upplever tävlingar under idrotten i skolan. Jag kommer att använda mig av Lars-Magnus Engströms (2002) teori om idrottens praktiker och logiker, vilka redogörs närmare för under punkten Teoretiskt perspektiv. Jag vill finna de känslor och tankar som uppstår då eleverna försätts i den s.k. tävlingspraktiken, där aktiviteten i sig handlar om jämförande.

För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i två diametralt olika stadsdelar i Malmö. Jag har studerat litteratur och gjort en enkätundersökning för att få ett svar på min problemformulering. Undersökningen har ägt rum på tre skolor i Malmö, där jag har gjort enkätundersökningar, det vill säga den kvantitativa metoden bland elever i årskurs fem och sex på skolorna Nydalaskolan, Ängslättskolan och Sundsbroskolan.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att ur barns perspektiv, återge en bild av elevernas uppfattning om stämningen och deltagandet under idrottslektionen. Studien undersöker hur stämningen och deltagandet enligt eleverna kan förbättras, med målsättningen att förbättra deras förhållanden under idrottslektionen. Grundskoleelevers perspektiv och svar till följande frågor undersöks ur två aspekter:Vad påverkar stämningen under idrottslektionen, samt hur kan den eventuellt förbättras?Vad påverkar deltagandet under idrottslektionen, samt hur kan det eventuellt förbättras?MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex slumpvis utvalda mellanstadieelever. Fyra tjejer och två killar i årskurs fem, från en av Stockholms grundskolor.

Syfte och frågeställningarSyftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av lekar och tävling? Förändras aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment? MetodVi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tävlingar pågick i åtta minuter.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

Syftet med denna studie var att beskriva ungdomar med diabetes och deras erfarenhet av att använda insulinpump. Uppsatsen baseras på narrativa intervjuer med sex ungdomar tre flickor och tre pojkar i åldrarna 12-18 år (md=14,5). Kriterier för deltagande i studien var att ungdomarna skulle ha haft insulinbehandlad diabetes i minst ett år (md=8) och använt insulinpump i minst tre månader (md=16). Kvalitativ innehållsanalys, resulterade i två huvudkategorier: Att vardagen underlättas och Att använda insulinpumpen på ett ansvarsfullt sätt och sex subkategorier. De fyra subkategorierna inom huvudkategorin Att vardagen underlättas var: ? Kan äta länge och vad som helst ? Ger ökad frihet med sovtider ? Kan användas vid idrott och bad ? Att leva med diabetes blir enklare.

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park är provokativ pga ett starkt intrång i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de är också publika platser: platser för motion, lek, idrott, föreställningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mål är att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehåll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum på taken och ett flexibelt privat rum under det..

Syfte och frågeställningMitt syfte med denna undersökning har varit att jämföra och se om det finns några skillnader i de nordiska ländernas kursplaner för grundskolan gällande simning. Jag har också genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolår 1-5 i Upplands Väsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frågeställningar som jag har fördjupat mig i är följande:? Finns det någon dokumentation om simkunnigheten i våra grannländer Norge, Finland och Danmark gällande skolår 1-5?? Vad står det i den svenska, norska, finska och danska läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolår 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur väl stämde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslärarna genomförandet av pilotstudien?? Kan läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning förändras eller få ett förtydligande?MetodArbetet har bestått av tre delstudier.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut? MetodMetoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm.

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring..

ABSTRAKT Föreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde.

This thesis examines the gender boundaries in sports. I do this by exploring three cases in which these boundaries, at least on the surface, have been questioned: the transsexual tennis player Renée Richards, the east European runners Marita Koch and Jarmila Kratochvilova and the Swedish golf player Annika Sörenstam. The results point out different mechanisms that contain the"danger"and restore"security". But they also point out a criticism against the struggle for equality in sports, which is based on the preserving of differences and therefore cannot challenge the ideological assumptions about gender in sports..

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna. Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet. Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil.Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra.