AimThe overall aim of this study has been to gain knowledge about what characterize upper secondary school students participating in the subject course physical education and health (PEH). To investigate this, the following questions are formulated:What motivates the students to attend PEH?How do the students experience teaching?What influences the students' opinions of the subject?MethodWe conducted a qualitative study using interview as method. Six students, from year 2; three girls and three boys, from different studying programs at an upper secondary school in the region of Mälardalen were interviewed. The students had been recommended and asked to participate by their teachers in PEH.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketräning är samt att undersöka hur idrottslärare använder styrketräning i sin undervisning. För att få kunskap om styrketräningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade på styrketräningens effekter ur ett samhälls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkät konstruerades för undersökningen och delades ut till lärarna som undervisar i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Enkäten innehöll frågor relaterade till styrketräning i undervisningen. Några av styrketräningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmärta mm.

I dagens samhälle debatteras det kring ämnet Idrott och hälsa då medvetenheten runt ämnets betydelse har ökat. Detta har medfört att det har påvisats flera brister än tidigare. De brister som framgått har således lett till att idrottsläraren fått en allt mer kritiserad yrkesroll. Denna studie har som syfte att undersöka idrottslärares uppfattning av den egna yrkesrollen idag samt att ta reda på om och hur de uppfattar att yrkesrollen har förändrats och kommer att förändras över tid. Studiens resultat har insamlats genom kvalitativa djupintervjuver där respondenterna har valts ut för att representera olika lärargenerationer.

SammanfattningBakgrund: Dopinganvändning är inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor påverkan på individers uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en påverkan på ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 år som har idrott som en del av sin utbildning i Gävleborgs län.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkätundersökning med 28 deltagare. Enkäten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrågor samt frågor som berörde doping och prestationer.

Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan..ResultatLärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket.

Sammanfattning Idrott som ämne i högre utbildning är flervetenskapligt. En del av detta ämne inom lärarutbildningen är av praktisk karaktär. Studien fokuserar på hur en grupp idrottslärarutbildare talar om den idrottsliga praktiken vid sju olika lärosäten för idrottslärarutbildning i Sverige. Avsikten med uppsatsen är att specifikt ta reda på hur idrottslärarutbildarna talar om betydelsen av praktisk personlig färdighet i idrott hos blivande idrottslärare. Arbetet genomfördes mellan maj 2006 och maj 2007.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur tre lärare i Idrott och hälsa lägger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgångspunkt i självbestämmandeteorin. De frågeställningar som ska besvara syftet är följande: Vilka olika arbetssätt genomsyrar undervisningen bland lärarna i Idrott och hälsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsställelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen? Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslärare på grundskolan och sju elever i skolår nio. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon. Resultat: Samtliga idrottslärare arbetar på skilda sätt. En idrottslärare arbetar i block där olika moment läses i två till tre veckor.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i åk 1-6 upplever dans i ämnet idrott och hälsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lärare dans i skolan?? Varför anser lärarna att eleverna ska undervisas i dans?? Vad tycker lärarna att dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger på en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vänt mig till idrottslärare som undervisar på låg- och mellanstadiet. Två kvinnor och tre män har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och därefter transkriberats. ResultatDe flesta av lärare upplever dans som något positivt och roligt i undervisningen.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Studiens grund ligger i att ämnet idrott hälsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsämnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det är skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som är lämpliga, där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med studien var att kartlägga fyra idrottslärares uppfattningar, från fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslärare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslärarna var deras positiva inställning till inkludering av elever med rörelsehinder.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar.Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer.Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla. Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola ? idrott ? hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! ? Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla.

I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.