Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa?Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet.

Dansen har funnits länge i människans närhet och den har olika betydelser beroende på vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vår empiriska studie är att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn på ämnesområdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i så fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgångspunkt i genusperspektivet och därmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har använt oss av är den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkäter eftersom det är enklast att få svar på våra frågeställningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nå ut till många individer. Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint ämne.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.? Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hälsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hälsa?Metod: En enkätundersökning utfördes i två skolor inom Stockholms län. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 år som deltog. Enkäten var uppdelad i fyra delar efter frågeställningarna. Svaren på enkäten kategoriserades och analyserades för att kunna svara på frågeställningarna  Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade någon sorts vana av tv- och datorspel.

Scientific studies show that good leadership is a key factor for group- and individual development. Studies have also shown that the contrary can curb talented individuals and/or cause stagnation, or even cause groups to halt their progression. This essay studies how leaders in musical and athletic environments look on their own leadership. In interviews, the leaders reflect upon experienced issues related to their profession, their views on difficulties in their leading role, as well as individual, and group development. This study also includes two observations, one in each field of profession.

SammanfattningDetta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.   Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna.Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa?Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa?Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden? Metod & UrvalStudien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syfte och frågeställningarDenna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter på lärande och att det därmed inte leder eleven framåt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istället fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lärarintervjuer, undersöka hur idrottslärare använder feedback i sin undervisning och därmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lärarna använder beröm som den primära källan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?Härligt!? och ?Snyggt!?.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka lärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frågeställningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lärarna på hälsa? (2) Hur tolkar lärarna "hälsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lärarna inom ämnet idrott och hälsa hälsoperspektivet i undervisningen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in från fem män och en kvinna, verksamma som idrott och hälsa lärare i Stockholm. Det var enligt bekvämlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter.

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.