Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas.

Läroplanens innehåll har genom tiderna förändrats. Enligt dagens läroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lärare och rektorer jobba på ett sådant sätt så eleverna har möjligheter att uppnå undervisningsmål genom ämnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslärare arbetar ämnesintegrerat mellan Idrott och hälsa och andra ämnen, och då mer specifikt med naturvetenskapliga ämnen. Syftet har även varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sådan undervisning. Det som framkommit är att man arbetar ämnesintegrerat i mindre utsträckning i form av temaarbeten och det är främst med lärare inom naturvetenskapliga ämnen, genom friluftslivet och hälsodelen.

Avsikten med denna kvantitativa studie är att undersöka om det finns något samband mellan en RIG-elev och dennes föräldrars bakgrund. Såväl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hänsyn till. Idrotterna som undersökts är handboll och bandy. Studien har gjorts med hjälp av en enkätundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkäter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som föräldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.

En vanlig syn bland allmänheten är att Idrott och hälsa är ett ämne där elever ska röra på sig och ha kul. När det handlar om att eleverna ska lära sig något handlar det i de flesta fall om formaliserade lekar och spel. Många lärare misslyckas med att omvandla styrdokumenten till undervisning som inkluderar alla elever. Synen på ämnet som många lärare och elever delar är att det utgör en kontrast till de mer stillasittande och teoretiska ämnena. Att eleverna ska få röra på sig, svettas och ha roligt prioriteras i många fall över att de faktiskt ska lära sig.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i årskurs sex har för föreställningar om ämnet idrott och hälsa, om ämnets innehåll och omständigheter kring det.Hur ser föreställningarna om idrott och hälsa-läraren ut?Hur ser föreställningarna om ämnets innehåll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas föreställningar om begreppet hälsa ut?Hur ser föreställningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda på detta gjorde jag djupgående intervjuer med tio elever som går i årskurs sex på en sex till nioskola. Studien är gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat är att en idrott och hälsa-lärare är för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillåta dåligt beteende på lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregå med gott exempel. Eleverna anser att ämnet idrott och hälsa går ut på att man ska röra på sig och ha roligt. Man ska lära sig att träna, äta rätt och röra på sig samt få kunskaper om hälsa, livsstil och ideal.

Den här studien är ett försök att tydliggöra hur ett antal lärare i åk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog därför reda på vilka olika sätt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och såg där att vi har en lång tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebär har skiljt sig åt historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges läroplaner för att skaffa mig en bild av vad det står i dessa om delen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Kort kan man säga att friluftsliv till en början hade väldigt stor plats och var utförligt beskrivet både vad gäller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lärarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att hitta orsaker till vad som har förändrat deltagandet på lektionerna i idrott och hälsa mellan högstadiet och gymnasiet.Frågeställningarna är:Är det så att eleverna i åk 1 på en gymnasieskola byter om och deltar i idrott och hälsaundervisningen i mindre omfattning än vad de gjorde i åk 9?Vilka orsaker finns till att elever inte deltar i idrott och hälsa?MetodUndersökningen har gjorts på åk 1 elever på en gymnasieskola utanför Stockholm. Elva olikaklasser på nio program deltog i undersökningen. Enkäten delades ut i samband med idrott och hälsa lektioner under en veckas tid. Totalt har 209 elever svarat på enkäten.ResultatUndersökningen visar på en liten skillnad mellan högstadiet respektive gymnasiet i hur ofta elever deltar på lektionerna i idrott och hälsa.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6.Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6.Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning.

Bedömning och betygsättning är ett ständigt diskuterat ämne inom lärarkåren och det finns inga tydliga svar på hur arbetet med det ska gå till. Syftet med denna studie var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur åtta lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med bedömning och betygsättning. Syftet uppnås med tre olika frågeställningar som rör lärarnas uppfattningar kring bedömning och betygsättning, bedömningar som ligger till grund för betygen samt vad som påverkar lärarnas bedömningar. Metoden som används i studien var av kvalitativ art och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Den insamlade empirin analyserades med studiens utvalda teoretiska utgångspunkter som rör läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori (community of practice). Resultatet som framkom i studien var att lärarna upplevde en stor tolkningsfrihet när det kommer till läroplanen och hur undervisningen planerades.

Bakgrund: Idrott och hälsa tillhör de största ämnena i skolan. Rörelse är viktigt för hälsan och människans välbefinnande. För att alla elever ska få möjlighet till detta är det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till utveckling inom ämnet. Samhällsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pågår ständigt. Ges de elever som är i behov av stödundervisning möjlighet till detta då deras hälsa påverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnå ett lustfyllt lärande inom ämnet bör det vara ett tillåtande klimat samt finnas möjlighet till att nivågruppera efter elevernas behov.

Arbetet handlar om barns och deras föräldrars fysiska aktivitet och barnens och föräldrarnas inställning till fysiska aktivitet i skolan. Kvantitativ metod används, i form av en enkätundersökning. Definition av fysiskt aktiv är all kroppslig rörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 156 elever i årskurs 9 från två högstadieskolor ligger till grund för undersökningen. Eleverna besvarade frågor om ämnet idrott och hälsa och deras fysiska aktivitet på fritiden och i skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka idrottslärares syn på ledarskap, samt ta reda på vilket lärande de strävar efter. Vi använde oss av följande frågeställningar;Vilka ledarstilar strävar lärarna i idrott och hälsa efter att använda?Vilka förmågor anser lärarna i idrott och hälsa att det är viktigt att ha som ledare i skolan?Vilket lärande vill lärarna i idrott och hälsa uppnå; på kort och lång sikt?MetodFör att svara på dessa frågeställningar användes en kvalitativ ansats i form av intervjuer och fem lärare på grundskolor kontaktades. Vår strävan var att få en subjektiv bild av lärarnas upplevelser kring ledarskap och lärande.ResultatI resultatet framkom att intervjupersonerna anammar en demokratisk ledarstil med inslag av situationsanpassat ledarskap, beroende på grupp och situation. Viktiga förmågor att besitta som idrottslärare är tydlighet, ödmjukhet, engagemang, att se alla samt ha en stödjande roll.