Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielärare, undersöka hur kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hälsa 1. I kursplanens centrala innehåll kan det utläsas att eleverna skall få kunskap om kosthållningens betydelse för hälsa och prestation. Det är därför av intresse att se hur lärare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks även hur undervisningen bedöms och betygssätts. Resultatet analyseras sedan mot läroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar.

Studien undersöker huruvida Marx och Engels, i det Kommunistiska manifestet, beskriver en folkrörelse utifrån moderna samhällsvetenskapliga kriterier. Vidare undersöks om samma manifest ser idrotten - en del av folkrörelsen - som en ingrediens för att förverkliga Marx och Engels idé om det kommunistiska samhället. Resultatet visar på att det som skrivs av författarna är lika med en modern folkrörelse, men också att idrotten inte ses som viktig för att förverkliga idéerna..

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva vilket innehåll inom ämnet Idrott och hälsa som kan bidra till ett fortsatt fysiskt aktivt liv sett ur elevernas perspektiv. Arbetet utformades utifrån dessa fyra frågeställningar: Vilka fysiska aktiviteter utför eleverna på fritiden idag? Vilka föreställningar har eleverna om sin fysiska aktivitet om 20 år? Finns det någon likhet mellan de fysiska aktiviteterna personerna utövar idag och de föreställningar de har om vilka aktiviteter de kommer att utöva om 20år? Finns det några samband mellan elevernas fysiskt aktiva liv på fritiden idag och om 20 år och det innehåll som erbjuds i ämnet Idrott och hälsa i skolan? Vi utförde en enkätstudie i två årskurser på gymnasiet i Luleå kommun och en årskurs 9 i Bodens kommun. Resultatet visar att de flesta av eleverna är aktiva på fritiden och under idrottslektionerna. Det visar även att de flesta av eleverna har en föreställning om att de kommer att vara fysiskt aktiva om 20 år.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hänsyn till varje individs specifika förutsättningar, som bedöms och betygssätts i idrott och hälsa. Syftet var även att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, närvaro och med hur de tror att de blir bedömda i ämnet. Studien hade sin utgångspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkäter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med att motivera sina elever att delta i undervisningen. För att uppfylla syftet i studien använder vi oss av följande frågeställningar.Vilka metoder använder lärarna i ämnet idrott och hälsa för att få med så många elever som möjligt i undervisningen?Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevernas motivation till ett aktivt deltagande?MetodStudien har en kvalitativ ansats som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien är tre verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa från Stockholms kommun och tre verksamma lärare från Sundsvall kommun. Lärarna kommer från skolor som är storleksmässigt likvärdiga.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket?Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att öka förståelsen för synen på kunskap inom ämnet idrott och hälsa genom att undersöka lärarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom ämnet idrott och hälsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen på kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lärarstudenter i ämnet idrott och hälsa har av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lärarutbildningen och som valdes ut efter en enkätundersökning. Intervjuerna analyserades med målet att urskilja variationen av uppfattningar av dels ämnets centrala kunskapsområden, dels ämnets värden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framträder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av ämnets centrala kunskapsområden var hälsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.

Syftet med studien var att undersöka hur elever på gymnasiet i årskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i ämnet idrott och hälsa. Visionen med ämnet i skolan är att få eleverna till ett livslångt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lärarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen är till för andra än de själva. De ansåg att lärarna snarare använde betygen för att kontrollera eleverna och informera föräldrarna.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Föreningsidrotten är den största organiserade fritidssysselsättningen och har en anmärkningsvärd stark ställning i många ungas liv. Hur påverkar detta ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig föreningsaktivas attityder och motivation till ämnet idrott och hälsa i jämförelse med icke föreningsaktiva elever? Dessa frågor skapade en nyfikenhet. Genom en kvantitativ ansats ämnade jag att undersöka denna problematik. I studien blev eleverna uppdelade i två analysenheter, den föreningsaktiva och den icke föreningsaktiva.

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ?spelregler? där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever till aktivt deltagande på idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslärare i en ort söder om Stockholm. Lärarna undervisar elever från årskurs 4-9 och är alla nyanställda på skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har även observerat dessa lärare.ResultatI resultatet finner jag att många elever redan är motiverade till idrott då de antingen idrottar på fritiden eller har bra betyg som mål, dock framkommer det att lärarna har svårt att motivera elever som inte är intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag även hur lärarna går till väga när de väl tänker på att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever är svår då alla elever måste motiveras samtidigt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.