En analys av den idrottspolitiska diskursen i Sverige. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus sociologi..

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna..

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

Abstract Syftet med denna studie var att undersöka vad flickor i skolår 9 har för föreställningar om skolämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var hur ser flickor i skolår 9 på skolämnet idrott och hälsa gällande följande områden: Intresse för ämnet? Samundervisning? Bollspelets eventuella prioritering? Självbestämmande och delaktighet. Studien inspireras av Askers artikel (2003) om tidigare forskning gjord vid Örebro universitet, som visar att flickor får lägre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkarna och att idrottsundervisningen i skolan är anpassad till pojkar. Vi gjorde vår undersökning hösten 2005 på en skola i Skåne.

Syftet med denna studie är att undersöka behöriga lärare i idrott och hälsas attityder till överviktiga elever samt om det finns någon skillnad i lärarens förväntningar på normalviktiga och överviktiga elevers allmänna idrottsliga prestation. Studien bygger på enkätsvar av 70 behöriga lärare i idrott och hälsa i södra Sverige. Resultatet visar att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lärare i idrott och hälsas förväntning på överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthållighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förväntad allmän prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förväntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekräftar tidigare forskning som även de funnit att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: Förväntningar, attityder och övervikt .

Undersökningens syfte var att studera hur skolämnet idrott och hälsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick från tre frågeställningar, (1) Vilka åsikter fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (3) Vilka förändringar kan ses över tid?Källmaterialet bestod av storstadspress från åren 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehållsanalys med övergripande kategorier utifrån frågeställningarna och åsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill säga medias dagordning och överföringen av den till allmänhetens dagordning.De tydligaste resultaten för år 1995 var att både negativa åsikter och negativa konstateranden om skolämnet idrott och hälsa dominerade. För år 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva än negativa åsikter och positiva än negativa konstateranden om skolämnet.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärarens arbete med åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa i årskurs f-6.  Vi ville ta reda på hur processer och rutiner såg ut när lärare i idrott och hälsa utformade åtgärdsprogram, vilken roll elev och vårdnadshavare hade, vilka åtgärder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen såg ut. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svårt att få intervjupersoner att ställa upp då många som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i åtgärdsprogram. Vi fick svar från 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av åtgärdsprogram inom idrott och hälsa. Avsikten är att lyfta fram de lärare i idrott och hälsa som skrivit åtgärdsprogram och hur de gör det.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares medvetenhet och resonemang kring individanpassad idrottsundervisning i ämnet Idrott och hälsa samt undersöka om de tar hänsyn till de enskilda individerna i sin undervisning och i så fall vilka metoder de använder sig av. Undersökningen innefattar även lärare i ämnet Idrott och hälsas syn på möjligheter och svårigheter med individanpassad idrottsundervisning. En kvalitativ studie har genomförts, då åtta lärare i ämnet Idrott och hälsa, i år F-5, observerades under sina idrottslektioner, varpå de sedan intervjuades om sin syn på individanpassad idrottsundervisning. Majoriteten av respondenterna arbetade inte med individanpassad idrottsundervisning, det framkom under både observationerna och intervjuerna. De intervjuade ansåg dock att eleverna skulle få en mer positiv bild av idrott och rörelse om de fick valmöjligheter under lektionerna.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna.Frågeställningar:? Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de två lärarna i idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa?MetodUndersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga.

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur olika lärare implementerar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar:-Vad innebär, för lärare i Idrott och hälsa, begreppet hälsa i undervisningen?-Hur bedriver lärare i Idrott och hälsa sin hälsoundervisning?-Har lärare i Idrott och hälsa några mål med sin hälsoundervisning, i så fall vilka?MetodDatainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i skolämnet Idrott och hälsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga på gymnasienivå och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nämnda ämnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hälsa A. Intervjuerna transkriberades av båda författarna och analyserades sedan med hjälp av diskurser. Diskurserna används även som hjälp i resultatframställningen.Resultat/SlutsatsHälsa implementeras hos våra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, träningslära, ergonomi och konfliktlösning.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärarnas uppfattningar om betygsättning för pojkar och flickor i idrott och hälsa. Undersökningen är gjord på intervjuer där fem lärare i ämnet idrott och hälsa har gett sin syn på hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen användes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse av frågeställningarna. Semistrukturerad intervju användes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frågeställningarna. Underlaget motsvarar lärare som arbetar på gymnasieskolor i södra Sverige.