Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare.

Denna studie har undersökt om det är innehållet på lektionerna i ämnet idrott och hälsa som gör att flickor har sämre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkar. Vi har gjort en studie på två gymnasieskolor i norrbotten där vi genom enkäter tagit reda på vad eleverna tycker om innehållet på idrottslektionerna. I enkäten har vi även frågat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott är bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter på idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbättra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av på idrottslektionerna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar?Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar?Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna.ResultatStudien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och halvstrukturerade intervjuer med spansklärare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån en läroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklärares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus på deras bedömningsarbete utifrån kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lärarna känner sig osäkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och användas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska användas har varit bristfällig.

Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet..

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.

Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lärare i Idrott och hälsa upplever att formativ bedömning är något som påverkar och har betydelse för eleverna. Utifrån detta syfte ställdes fyra stycken frågor: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lärare arbetet med formativ bedömning? Vilka är lärarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som återkoppling, kamratbedömning och självbedömning för elevernas lärande? och hur uppfattar lärare att formativ bedömning påverkar eleverna?   Undersökningen använde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjälp av tretton kategorier i resultatet.

I dagens svenska samhälle finns det många människor med utländsk bakgrund och skolan har blivit en plats där möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan är en av de viktigaste institutionerna där olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet menar att internationaliseringen ställer högre krav på människor att leva i en kulturell mångfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig på att se hur lärare jobbar med invandrarelever i de teoretiska ämnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen när det gäller ämnet Idrott och hälsa och integration.Syftet med vår uppsats är att undersöka idrottslärares syn på hur ämnet Idrott och hälsa fungerar som en integrationsarena, det vill säga hur lärarna ser på problem och möjligheter i undervisningen när det gäller att integrera invandrarelever i skolans värld och i det svenska samhället.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Dessa lärare har även erfarenhet av undervisning av både invandrarelever och svenska elever. Vår undersökning visar att idrottslärarna ser invandrareleverna som en tillgång i undervisningen, eftersom alla kan ta lärdom av varandras olikheter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt.Frågeställningar:Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa?Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod.ResultatLärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de förändringar som uppstår vid införandet av en ny kursplan i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare år då vi anser att en ny läroplan innebär förändringar. Förändringarnas innehåll ska också sätta avtryck i själva undervisningen i ämnet och därför vill vi med denna undersökning finna dessa förändringar och diskutera förändringarnas innehåll utifrån teorier om ungdomars lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera de förmågor som krävs av eleverna utifrån den tidigare och den nya kursplanen i samhällskunskap och diskutera dessa. Med förmågor menar vi det som krävs av eleverna för att uppnå betyget godkänt i ämnet. Vi har valt att använda oss av är en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nämligen en textanalys då vi ansåg det vara mest lämpligt i relation till vår undersökning.

Syftet med denna undersökning är att se om eleverna själva upplever att de får större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivåanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 på Klågerupskolan genom en enkätundersökning bland skolans årskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonåren själva tror att en nivåanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har också tydligt visat att en överväldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle våga mer på lektionerna om det var nivåanpassat. Min slutsats är att elever i tonåren själva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivåanpassning men att det är viktigt att de får arbeta nivåanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom ämnet idrott och hälsa..

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Framställningen av män och kvinnor i läromedel kan påverka elevers bilder av och kunskaper om kön och jämställdhet inom idrott och hälsa, beroende på hur läromedlen används och problematiseras i undervisningen. Därför är det viktigt att både elever och lärare blir medvetna om läromedlens budskap. Det har också idrottsvetenskaplig relevans eftersom den kunskap som skapas om människor utifrån ett idrottsligt perspektiv också inkluderar genusassociationer om hur en idrottande man eller kvinna bör vara och om hur de ska utöva idrott eller fysisk aktivitet på ett lämpligt sätt. Vårt syfte är att undersöka hur maskuliniteter respektive femininiteter och relationen dem emellan framställs i det idrotts- och hälsorelaterade innehåll som presenteras i läroböcker i idrott och hälsa för gymnasiet. Våra frågeställningar utgår från syftet och handlar om hur maskuliniteter, femininiteter och relationerna dem emellan framställs.

Keränen, Sara & Jernberg, Marie (2005). Ämnet Idrott och hälsas betydelse för hälsofrämjande liv. Idrott för idrottare eller är alla lika viktiga? En kvalitativ och kvantitativ studie av lärares och elevers uppfattningar om idrott och hälsa samt sambanden dem emellan. (The School Subject Physical Education and Health´s Significance to Promote Health.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hälsans integre-ring i idrott och hälsa undervisningen. Studien handlar även om att undersöka elevernas upp-fattning till hälsofrågor i allmänhet. Uppsatsen genomfördes på en gymnasieskola i södra Sverige där elever från ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i två stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren från båda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av habitus som en teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är starkt förknippat med fysisk aktivitet.