Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter.

Samhället uppmuntrar individer att se över sina hälsovanor för att öka välbefinnandet. Syftet var att undersöka om val av fysisk aktivitet hade effekt på den generella hälsan i ökat subjektivt välbefinnande samt om det fanns könsskillnader i dessa. Sextio män och kvinnor mellan 25-50 år valdes slumpmässigt ut från träningsanläggningar för att besvara the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) samt Swedish Core Affect Scale (SCAS). Resultatet visade på signifikant ökning av välbefinnande efter fysisk aktivitet samt inga könsskillnader. Dock fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, de män som promenerade och kvinnor som konditionstränade hade högst välbefinnande och generell hälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Följande frågeställningar står i fokus: Hur ser lärarna i idrott och hälsa på specialpedagogisk undervisning i sitt ämne? Vad innehåller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hälsa?MetodStudien är en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av området samt att ge en fördjupad bild av ämnesområdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lärare på sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgår det att skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vårt arbete var att ge en förståelse för hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år verksamma i norr- och västerbotten. Vårt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillägget ska tolkas och tillämpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet på skolorna ser olika ut.

Fibromyalgi är en sjukdom som involverar symtom såsom kronisk smärta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak är ännu inte klarlagd. Att leva med kronisk smärta, trötthet och rörelseinskränkningar kan inverka negativt på det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk aktivitets inverkan på sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa.

Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today?s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed.

I arbetet intervjuas åtta lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år om hur de obligatoriska momenten friluftsliv, orientering, simning och hälsa kommer till uttryck och bedöms i undervisningen i år nio. Lärarna intervjuas om vad som krävs av eleverna för att uppnå respektive betygsteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Intervjuerna syftar till att se vad i bedömningen och betygssättningen som krävs för de olika betygsstegen och de skillnader som finns mellan lärarna. Intervjuerna bygger på tidigare forskning som visar att den nationella kursplanen kan tolkas väldigt olika av lärarna i idrott och hälsa vilket leder till en orättvis bedömning och betygssättning av eleverna. Arbetet bygger på att belysa de olika momenten i relation till den problematik som har visat sig finnas i hur bedömningen skall genomföras..

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhälle har ändrats i en negativ riktning, med begränsad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Skolan är en plats som kan gynna barn och ungas kost och hälsovanor. Idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap är två ämnen som kan bidra till att främja elevernas hälsa. En bra skolgårdsmiljö och en lugn måltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn äter många av sina måltider i skolan och skolan har möjlighet att påverka deras matval i en positiv riktning.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödorsaken bland kvinnor i Sverige och årligen drabbas cirka 15 000 kvinnor av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt är fysisk aktivitet en del av hjärtrehabiliteringen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsan och minskar risken för återinsjuknande. Syftet med studien var därför att belysa faktorer som hade betydelse för kvinnors fysiska aktivitet efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien bestod utav 17 vetenskapliga artiklar där resultatet visade tre betydande faktorer.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt läraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsättningen ADHD. Men även att få ta del av lärarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsättningen reagerar på fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lärare intervjuats ute på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige. Intervjuerna utgick från olika intervjuguider beroende på lärarens befattning där det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder på att lärarna upplever att eleverna kan bli hjälpta av fysisk aktivitet men betonar att det är oerhört individuellt.

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande.