Elevernas aktivitet under lektioner i allmänhet är beroende av undervisningens innehåll och organisation för att nå uppställda mål, som i ämnet Idrott och hälsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete är att få en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans årskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jämförts mot tidigare forskning på området. Studien har kompletterats med en enkät riktad till idrottslärarna i de klasser som observerats för att få deras synpunkter på vad som kan påverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

I denna studie har det undersökts vilka faktorer som påverkar män och kvinnors val av idrott. Det har även undersökts om det finns några märkbara genusskillnader på val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23år. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan på hur respondenterna uppfattade manligt och kvinnligt idrottande.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska självuppfattning där syftet är att belysa och få en fördjupad förståelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska självuppfattning i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna gällde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner påverkar deras fysiska självuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school.What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A.What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %.Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A.

The purpose of this study was to look at teenagers' thoughts and ideas regarding sports and doping, and what they think about information on doping.Important questions for our study were:What do sports mean to teenagers?What thoughts do teenagers have about demands and expectations in sports?What thoughts do teenagers have about doping?What do teenagers think about information on doping?What factors do teenagers think affects a teenager to use doping?The study was made from a qualitative approach. The material consists of twelve interviews with teenagers in the age of 16 - 18. Sports mean a lot to the teenagers in our study and they don't approve of doping in any way. Many of the teenagers asked for more information about doping.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare..

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbättrar både fysisk hälsa, funktion och livskvaliteten. Hur livskvaliteten påverkas hos individer med fysiska funktionsnedsättningar som tränar lagidrott är relativt okänt. Det vi vet är att funktionsnedsatta generellt har lägre aktivitetsnivå än friska. De som däremot tränar upplever en förbättrad livskvalitet både hälsorelaterad och i andra aspekter så som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsättningar upplever att deras livskvalitet påverkas av deltagandet i en anpassad lagidrott.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär.

I ett flertal rapporter har det framkommit att det är vanligare med ohälsa bland individer med utvecklingsstörning än hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsättningen i sig oftast inte var den påverkningsfaktor som bidrog till ohälsan. Istället handlade det om faktorer som kunde åtgärdas med hjälp av mer fysisk aktivitet och bättre hälsomedvetenhet. Därför riktades fokus mot skolan och ämnet idrott och hälsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gällande hälsoundervisning. Syftet med studien blev således att undersöka hälsoundervisningen i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de beståndsdelar som kunde försvåra eller befrämja hälsoundervisningen.

2008 lade regeringen fram sin proposition om en ny läroplan för gymnasieskolan, Gy11. Målet med den nya läroplanen, var att den skulle bli tydligare och konkretare än tidigare läroplaner. Vi vill med studien undersöka hur de utbildande lärarna, i Idrott och hälsa, som var med och utformande ämnesplanen i Idrott och hälsa, tolkar ämnesplanen samt hur de realiserar den i praktiken. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod, för att verkligen kunna analysera vad dessa personer menar. Den tidigare forskningen klarlägger vad som tidigare har upplevts som ämnets syfte och olika påverkansfaktorer av innehållet i ämnet.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Bakgrund:I dagens snabbt föränderliga värld krävs det mer än en bra affärsidé och en god struktur i ett företag för att lyckas. Den viktigaste resursen i dagsläget för företagen är personalen. För att företaget ska vara effektivt och kunna överleva på lång sikt är det viktigt att organisationen kan införskaffa, behålla och motivera personalen, med hjälp av bland annat ett bra fungerande belöningssystem. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur befintliga belöningssystem påverkar säljarnas motivation och identifiera hur utformningen av dessa belöningssystem bidrar till målkongruens inom företag. Vidare är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader mellan chefer och anställdas syn på belöningssystem och i sådana fall fastställa vilka dessa skillnader är.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om elever ser något samband mellan fysisk aktivitet och inlärning. Genomförandet av denna studie bestod av enkätundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrån från våra frågeställningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar både i aktiviteterna på skolidrotten och är fysiskt aktiva på fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rätt stor utsträckning vet vilka faktorer som påverkar deras inlärning. En slutsats som vi kan dra är att många elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärning..