Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, både som vikarie och lärarstudent inom idrott och hälsa, har vi uppmärksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vår empiriska studie hoppas vi få svar på varför det förhåller sig så. Det kommer även att framgå hur idrottslärare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen så kanske det behövs en förändring där elever och lärare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lärarperspektiv, där vi tar reda på hur elever och lärare upplever dans i skolan. Vi vill även ta reda på hur idrottslärare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger på en teoretisk och en empirisk undersökning.

I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år.

Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lärare på lågstadiet har för uppfattningar kring ämnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vårt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning där det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lärare från tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen är begränsad kan vi inte dra några generella slutsatser. Resultatet i vår studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet är viktigt för skolbarn där respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlärning på olika sätt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig även att ämnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika ämnen, men undervisningen är oftast inte planerad.

Många främre korsbandsskadade idrottare upplever efter operation en nedsatt tillit till knäet och är rädda för nya skador. Detta kan resultera i försämrad rehabilitering. Det är därför viktigt att kunna identifiera dessa patienter.Syfte:Syftet med den här studien var att klargöra i vilken utsträckning trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet avspeglar vilken tillit till knäet den korsbandsopererade patienten upplever 6-12 månader efter operation i samband med återgång till idrott.Metod:Urvalet bestod av 9 kvinnor och 9 män patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion och som 6-12 månader efter det var på väg tillbaka till idrott. Deltagarna genomförde tre funktionella tester, trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet på sitt ickeopererat respektive på sitt opererade ben. Före varje hopptest skattades på en visuell analog skala ( VAS-skala) graden av tillit till knäet inför hoppet och graden av förmåga att ta i efter hoppet.

Tidigare forskning visar att hedersrelaterat förtryck och våld försätter individer i extremt utsatta positioner. Det finns även en komplexitet i att bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld i moderna och sekulariserade samhällen som bottnar i värde- och normkonflikter. Kvinnor i hedersrelaterade kontexter är isolerade från omvärlden och förnekas möjligheten till att socialiseras, vilket är en viktig och nödvändig beståndsdel för att integreras i ett modernt, individualistiskt samhälle. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagare i Tjejers rätt i samhällets(TRIS) simverksamhet och studera deltagarnas upplevelser kring möjligheter att delta på samhällets olika forum samt hur simverksamheten påverkar deras självförtroende. TRIS är en organisation som arbetar mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhället. Personer med missbruk och beroende kan inom hälso- och sjukvården jämföras med att ha en hjärtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och känslokomponent. Dessa påverkar hur människan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder är vanligt förekommande bland hälso- och sjukvårds personal gällande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvårdnaden påverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna och vad lärarna har för syn på det. Följande frågeställlningar har använts.-          Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors argument när det gäller att duscha?-          Hur förhåller sig lärarna till att eleverna inte duschar?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Dessa elever går alla i årskurs 8.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hälsa i hem, skola och fritidsorganisation.Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa?Hur ser föräldrar, lärare och tränare på relationen fysisk aktivitet och hälsa?Hur viktigt är det enligt vuxna att föregå med gott exempel för att barn ska lära sig hälso- och motionsvanor?Hur upplever föräldrar, lärare och tränare motivation genom belöning?Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelärare i idrott och hälsa, fem tränare och åtta föräldrar som alla har en relation till elever i årskurs 9 på vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades kort därefter.Resultatet visar att föräldrar, lärare och tränare motiverar barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa genom att själva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gällande hälso- och motionsvanor, där föräldrarna ses som barnens viktigaste förebild.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

När vi utövar idrott finns det givetvis mer eller mindre passande tider för detta. Med tanke på hur vår övriga dag kan se ut med arbete, skola, familj med mera, kan tidpunkten vara oerhört central för vår möjlighet att utöva idrott. Det kan faktiskt vara direkt avgörande för om vi överhuvudtaget har möjlighet att medverka på träningen, men det kan också vara en påverkande faktor angående motivationen att träna. Problematiken som ofta upplevs i samband med detta är dock att alla inte kan träna på de tider de helst skulle vilja eftersom det finns fler lag på samma anläggning som också skall träna. En fråga som då ofta uppstår är, vem som ska träna på vilka tider?  Den här uppsatsen behandlar en specifik miljö, en isstadion där fem bandyföreningar huserar tillsammans med en skridskoförening.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa ser på undervisning om kost i relation till hälsa. Följande frågeställningar formulerades:Hur uppfattar lärare elevernas kunskap om och relation till mat?På vilket sätt appliceras kost i undervisningen?Vad vill lärare i ämnet Idrott och Hälsa uppnå med kostundervisningen?Metod: Studien har följt en kvalitativ karaktär med intervju som metod. Fyra lärare som är verksamma på olika högstadier och gymnasier i Stockholms län har muntligt svarat på ett i förväg bestämt frågeformulär där de getts möjlighet att individuellt uttrycka huruvida de ställer sig i frågan hur kostaspekten kommer till uttryck i deras undervisning. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån ett läroplan- och ramfaktorteoretiskt mönster.Resultat: Det framkommer ett splittrat synsätt på elevers kunskapsnivå till mat.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare.