SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den aktuella studien var att undersöka inställning till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 2 på det naturvetenskapliga programmet.? Vilka är de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa?? Hur ser sambandet ut mellan elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp?? Finns det några skillnader i inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp mellan könen?MetodFör att samla in data till undersökningen användes en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen bestod av 122 gymnasieelever i årskurs två som studerade på det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut från två gymnasieskolor i Stockholm. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05).ResultatAnalysen av enkätsvaren visade att den främst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hälsa utgörs av faktorn upplevelse.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna.

Syftet med denna studie var att få en djupare inblick i hur idrott och hälsa ämnet kan påverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nätverk samt främja utvecklingen av en positiv självbild. Studien tog sin utgångspunkt utifrån tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har små sociala nätverk, har sämre fysisk och psykisk hälsa än samhällets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger på grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. Resultatet visade att eleverna har få sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfären och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad ålder.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:?Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa??Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur??Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 ? 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad elever på högstadiet har för uppfattningar om hälsoarbetet i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrån personliga preferenser där vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vår framtida profession. Examensarbetet kommer även undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslärarens arbete med hälsa inom ämnet Idrott och Hälsa främst utifrån elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom området anses begreppet hälsa vara ett väldigt diffust och komplext begrepp då det tolkas olika av olika individer, därför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hälsa. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:? begreppet hälsa?? hälsa i ämnet idrott och hälsa?? hälsoundervisning?? hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa.

Hur upplever eleverna på skolan hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Finns det ett samband mellan deras svar och det som står i Lpo 94?   Syftet med uppsatsen är att undersöka den upplevda hälsoundervisningen ur ett elevperspektiv. Vi vill genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på vad eleverna lär sig under de senare åren på grundskolan därför har vi valt att intervjua 16 elever i årskurs 9. Anledningen till att vi valt att koppla elevernas svar till Lpo 94 är att de under hela sin skoltid följt den läroplanen.   Mycket av hälsoundervisningen sker utanför ämnet idrott och hälsa vilket resulterar i att eleverna inte upplever det som en del i hälsoundervisningen.

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet.

Det råder en viss komplexitet i ämnet idrott och hälsa gällande betyg och bedömning. Lärare tycks ha olika synsätt på vilka mål och vilka kunskaper som är viktiga att använda för att grunda ett betyg. Vårt syfte är att utforska hur lärare i idrott och hälsa går tillväga i sin bedömning och betygssättning av elever, vilka metoder lärarna använder och hur de förhåller sig till Skolverkets riktlinjer. Metoden är en samtalsintervju med fyra lärare i idrott och hälsa, alla verksamma i grundskolans senare år. Respondenternas svar resulterade i att alla använder sig av dokumentation, såsom bedömningsmatriser och idrottsjournaler.

Syftet är att undersöka om eleverna endast deltar i Idrott och Hälsa A för att få betyg eller för att få färdigheter och kunskaper för att skapa ett livslångt lärande och om det är någon skillnad mellan eleverna på de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkätundersökning bland 83 gymnasieelever, från alla årskurserna som läste kursen. Majoriteten av eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar även i ämnet för intresset, att det är roligt och ett viktigt ämne. Kompisars inverkan på elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och färdigheter från Idrott och Hälsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärarna i idrott och hälsa definierar hälsa samt hur de arbetar med hälsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen på grund av att ohälsa är ett stort samhällsproblem. Samt att lärarna i idrott och hälsa har chansen att nå ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hälsoaspekten är viktig i vår framtida yrkesroll och vi vill därmed lyfta fram och synliggöra hälsans roll i undervisningen.I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod. Där vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

Idag kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land och den svenska skolan har blivit en mötesplats där elever med olika bakgrunder och erfarenheter dagligen träffas. Vilket kan vara en stor möjlighet till att en integration sker. Forskningen kring integrering har under de senaste åren valt att inrikta sig på att undersöka om hur läraren arbetar med eleverna med utländsk bakgrund när det gäller ämnet Idrott och hälsa. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att göra en semistrukturerad intervju med fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Men innan intervjuerna skedde så observerade vi totalt 10 lektioner som komplement till intervjuerna. Uppsatsen kommer fram till att lärarna i idrott och hälsa som deltar i studien tar till hänsyn i sin lektionsplanering och i sin undervisning när det handlar om elever med utländsk bakgrund. .