Studien syftar till att undersöka idrottslärares kunskaper kring inkludering och om de inkluderar rörelsehindrade elever. Syftet är att utreda om dessa tankar skiljer sig åt mellan de idrottslärare med erfarenheter av att inkludera rörelsehindrade elever och de som inte har dessa erfarenheter. I forskningsbakgrunden beskrivs exempelvis historik, vilka fördelar som finns med inkludering samt hur idrottsundervisningen för rörelsehindrade elever kan se ut. Tio idrottslärare valdes ut för intervju. Resultatet av vår kvalitativa studie presenteras utifrån fyra teman; begreppet inkludering, inkludering i ämnet idrott och hälsa, styrdokument- lika värde, samma möjligheter, och miljö och hjälpmedels påverkan på inkluderingen.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige.I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen.

För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i två diametralt olika stadsdelar i Malmö. Jag har studerat litteratur och gjort en enkätundersökning för att få ett svar på min problemformulering. Undersökningen har ägt rum på tre skolor i Malmö, där jag har gjort enkätundersökningar, det vill säga den kvantitativa metoden bland elever i årskurs fem och sex på skolorna Nydalaskolan, Ängslättskolan och Sundsbroskolan.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11.Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal.

Syfte och frågeställningarSyftet är att ta reda på om en utökad undervisning i idrott och hälsa har ett samband på skolelevers motoriska färdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frågorna ?hur ser de motoriska färdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jämfört med i SIH-projektet?? och ?finns det något/några områden inom de motoriska färdigheterna där skillnaderna är särskilt utmärkande??MetodDatainsamlingen bestod av två stycken observationstillfällen där vi observerade 60 elever, från en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna går på arbetar med Bunkeflomodellen som karaktäriseras av att ha fysisk aktivitet på schemat varje skoldag.

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Mitt syfte var att undersöka vad som kan påverka elevers betyg i idrott och hälsa? För att avgränsa ytterligare hade jag 3 frågeställningar som handlade om vilken påverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende på vilket kön man tillhör och vilken påverkan elevens habitus har? För att svara på mitt syfte och mina frågeställningar använde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkätundersökning på en skola i Upplands Väsby där totalt 175 elever deltog. Utifrån resultatet från min undersökning kan jag konstatera att olika saker påverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hälsa. Genus spelar roll och det är flera pojkar som når de högre betygen än flickor.

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna.

BakgrundFriluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott & Hälsa. Trots detta kände jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever har/har inte ett intresse för friluftsliv.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur intresset är för friluftsliv hos elever i årskurs 2 på gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt skiljer sig intresset något åt mellan könen?MetodI studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att jämföra lärares och rektorers syn på friluftsdagar avseende mål, innehåll och organisation. Resultatet har tolkats med utgångspunkt i en läroplansteoretisk modell. De mer preciserade frågeställningarna var:Vad vill skolan uppnå med friluftsdagarna?Hur ramar skolan in begreppet friluftsdag genom förekomsten av olika inslag?Hur ofta vill lärarna att olika inslag ska förekomma på friluftsdagarna samt vilka skolämnen är och bör finnas representerade?Hur ser organisationen ut kring friluftsdagarna på skolan enligt lärare och rektorer samt hur bör den se ut enligt lärarna?Vilken kompetens anser lärare och rektorer vara viktig för planeringen av friluftsdagarna? MetodEn enkätstudie med kvalitativa inslag genomfördes på 121 ämneslärare i svenska och idrott och hälsa samt 67 rektorer från högstadieskolor i Stockholms län. Enkäter skickades ut via e-post till respondenterna som valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval från en förteckning på Skolverkets hemsida.

Skador i idrottssammanhang är en av de mest förekommande anledningarna för uppsökande av akutsjukvård. Knä- och fotledsskador är de två vanligaste idrottsskadorna. Att behandla idrottsskador är ofta kostsamt och tidskrävande. En längre tids bortavaro från idrott är en stor psykosocial faktor och för en professionell idrottsutövare kan det resultera i sämre lön och påverka en framtida karriär. Det förekommer en hel del olika preventiva åtgärder för att förebygga skador, exempelvis träning, tejpning och ortoser.