Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att närmare analysera pedagogers uppfattningar beträffande elevinflytandet inom ämnet idrott och hälsa samt synen på ledarskap. Frågeställningarna i arbetet är:Vilka möjligheter och svårigheter finns det gällande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hälsa?Vilken syn har lärare på ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms län som undervisar inom ämnet idrott och hälsa har med fokusintervju som redskap fått ge sin syn på ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lärare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 år. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som påverkar elevinflytande samt ledarens syn på ledarskap.ResultatDet viktigaste som lärarna lyfter fram är regler och ramar så att det finns en struktur i klassrummet.

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:? begreppet hälsa?? hälsa i ämnet idrott och hälsa?? hälsoundervisning?? hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i idrott och hälsa såg ut.Hur ser lärarna på hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar. ResultatResultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen.

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet.

Det råder en viss komplexitet i ämnet idrott och hälsa gällande betyg och bedömning. Lärare tycks ha olika synsätt på vilka mål och vilka kunskaper som är viktiga att använda för att grunda ett betyg. Vårt syfte är att utforska hur lärare i idrott och hälsa går tillväga i sin bedömning och betygssättning av elever, vilka metoder lärarna använder och hur de förhåller sig till Skolverkets riktlinjer. Metoden är en samtalsintervju med fyra lärare i idrott och hälsa, alla verksamma i grundskolans senare år. Respondenternas svar resulterade i att alla använder sig av dokumentation, såsom bedömningsmatriser och idrottsjournaler.

Syftet är att undersöka om eleverna endast deltar i Idrott och Hälsa A för att få betyg eller för att få färdigheter och kunskaper för att skapa ett livslångt lärande och om det är någon skillnad mellan eleverna på de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkätundersökning bland 83 gymnasieelever, från alla årskurserna som läste kursen. Majoriteten av eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar även i ämnet för intresset, att det är roligt och ett viktigt ämne. Kompisars inverkan på elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och färdigheter från Idrott och Hälsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.Hur arbetar lärare med dans i skolan?Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan?Vilka danskategorier undervisas eleverna i?MetodMetoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.ResultatResultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka elevers och idrottslärares dansbakgrund och deras uppfattning av dansmomentet inom ämnet idrott och hälsa.- Vad innebär dansmomentet i ämnet idrott och hälsa för elever och idrottslärare?- Hur kommer elevers olika intressen för dans i uttryck i ämnet idrott och hälsa?MetodEn kvalitativ forskningsintervju har används till denna studie. Sammanlagt intervjuades 16 elever i grundskolan, fyra elever i fyra grupperintervjuer. Deras idrottslärare intervjuades i en grupp om två personer. För att bearbeta den insamlade empirin tog jag hjälp av en ad-hoc metod som gjorde det möjligt att skapa ett allmänt intryck för att sedan lägga märke till mönster, se rimligheten och ställa samman specifika avsnitt.ResultatSamtliga intervjuade, elever och lärare, är överens om att dans inom ämnet idrott och hälsa är rörelse till musik.

Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärarna i idrott och hälsa definierar hälsa samt hur de arbetar med hälsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen på grund av att ohälsa är ett stort samhällsproblem. Samt att lärarna i idrott och hälsa har chansen att nå ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hälsoaspekten är viktig i vår framtida yrkesroll och vi vill därmed lyfta fram och synliggöra hälsans roll i undervisningen.I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod. Där vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Friluftsliv täcker en stor del av det centrala innehållet i Lgr11 i ämnet idrott och hälsa. Syftet med undersökningen är att få en bild av idrottslärarnas syn på, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lärarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. Frågeställningarna är därför: Hur uppfattar lärarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad är lärarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lärarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som arbetar på högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

Syftet med C- uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor.? Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa?? Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar?? Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar.I arbetet redogörs för idrottsämnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förväntningar och normer som har med människans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svårigheter som människor ifrån etniska minoriteter möter i det svenska samhället, i skolan och inom idrotten.För att besvara våra frågeställningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrån år skolår nio.

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten..