Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frÄgestÀllningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten frÄn ackulturationsprocessen bidra och anvÀndas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor anvÀndning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de kÀnner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt Àr de medvetna om hur motivationen, Äsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och PopulÀrmusik frÄn Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanÄt angrips ur ett genusperspektiv, ÄskÄdliggörs utifrÄn skolgÄngen, ur en sprÄklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. TvÄ centrala men olika lÀrarpersonligheter framtrÀder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlÄtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den sprÄkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftsprÄk, medan ett sÄdant engagemang saknas hos den sprÄkligt kluvne huvudpersonen i PopulÀrmusik frÄn Vittula.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i vÀrlden. En förÀndring behövs för ett hÄllbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förÀndring mÄste i stor grad innefatta jordbrukarna som Àr aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framstÀlls ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpÄverkan ska minska. Den hÀr studien syftar till att öka förstÄelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Studiens mÄlgrupp Àr unga vuxna med ADHD-diagnos i Äldersgruppen 18-29 Är. Huvudsyftet Àr att utifrÄn deras erfarenheter och funderingar öka förstÄelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem sÄvÀl som pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av styrkorna i vardagen samt vilken pÄverkan de har pÄ deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse Àr deras erfarenhet av hur samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer anvÀnt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bÀttre kunna anvÀnda sig av dessa. Vidare intresse Àr hur det skulle pÄverka deras sÀtt att se pÄ sig sjÀlva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den hÀr uppsatsen dels vad personen sjÀlv anser sig vara bra pÄ och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han Àr bra pÄ och med begreppet samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer sÄ menas socialtjÀnsten, Arbetsförmedlingen samt hÀlso- och sjukvÄrd.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan pÄverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgÄ ifrÄn Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en kÀnsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att sprÄkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter Àr viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund Àr viktig för deras identitet. Hur integrerade de Àr pÄverkar bÄde deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskÀnsla.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förstÄelse utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhÀlle pÄverkar Ätta unga vuxnas identitet. Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund och vÀnder sig till lÀsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 Är.

We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, comecloser to an understanding of what meaning a language café might have for the peoplewho go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are inthe middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into howthey feel about their situation and what the social encounters on the language café mightmean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identitydevelopment of the visitors.The result shows that the language café is an important place for the visitors because itis the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which isimportant for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils animportant function of a place where the visitors can receive an understanding of theSwedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see theopportunities in the situations they find themselves in.

In this thesis we have examined if some young people's identity is influenced by television programs. We chose to illustrate this from a gender perspective and have made use of social construction theory. We did group interviews with 13 youngsters, in three groups, to find out how much insight they had in what they watch, if they believe that they are affected and how they believe that gender roles in television programs often look. Our questions are: Does young people's identity take influence of the TV program? How? Creates a social construction of gender in the television programs that young people are watching? Is there awareness among young people on what they watch and how is this in this case out? Important to emphasize is that our results are not necessarily representative of youngsters in general when we only had the opportunity to interview a few.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andrasprĂ„k och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar pĂ„ vikten av kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning för elever med minoritetssprĂ„k. Arbetet ger ocksĂ„ en översikt över forskning som gjorts med tanke pĂ„ dessa barns skolframgĂ„ngar och belyser modersmĂ„lsundervisningens innehĂ„ll i Lund. Resultaten frĂ„n bĂ„de enkĂ€t och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbĂ€ttringar presenteras inför kommande Ă„r pĂ„ de skolor dĂ€r jag sjĂ€lv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lĂ€rare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen pĂ„verkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall vĂ€rna om den hĂ€r undervisningen för att den Ă€r en sĂ„dan viktig lĂ€nk bĂ„de i barnens sprĂ„kutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har ocksĂ„ mycket lĂ€ttare att lĂ€ra sig sitt andrasprĂ„k om de kan sitt modersmĂ„l bra.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka de förÀndringar som uppstÄr vid införandet av en ny kursplan i Àmnet samhÀllskunskap för grundskolans senare Är dÄ vi anser att en ny lÀroplan innebÀr förÀndringar. FörÀndringarnas innehÄll ska ocksÄ sÀtta avtryck i sjÀlva undervisningen i Àmnet och dÀrför vill vi med denna undersökning finna dessa förÀndringar och diskutera förÀndringarnas innehÄll utifrÄn teorier om ungdomars lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att studera de förmÄgor som krÀvs av eleverna utifrÄn den tidigare och den nya kursplanen i samhÀllskunskap och diskutera dessa. Med förmÄgor menar vi det som krÀvs av eleverna för att uppnÄ betyget godkÀnt i Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av Àr en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nÀmligen en textanalys dÄ vi ansÄg det vara mest lÀmpligt i relation till vÄr undersökning.