Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att belysa modersmÄlslÀrares uppfattningar om hur tvÄ skolors sÀtt att organisera modersmÄlsundervisning pÄverkar elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i modersmÄl samt elevers motivation att lÀra sig det egna sprÄket och kulturen och hur detta avspeglar sig i sjÀlvbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmÄlslÀrare pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmÄlsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmÄlsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvÄsprÄkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar pÄ att modersmÄlslÀrarna pÄ skola A finner det vara svÄrt att nÄ alla kursmÄlen med skola A:s nuvarande organisationsform. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola B anser att den tvÄsprÄkiga undervisningsformen bidrar till en positiv mÄluppfyllnad för eleverna. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola A menar modersmÄlsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter pÄ elevernas motivation att lÀra sig sprÄket och kulturen, medan modersmÄlslÀrarna pÄ skola B upplever att eleverna pÄverkas positivt i sin drivkraft att lÀra sig sprÄket och kulturen.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nödvÀndigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i Äldersgruppen 11-16 Är, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur förÀldrar och lÀrare som initierat utredningen upplever förÀndringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jÀmföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjÀlp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men ocksÄ kring upplevelsen hos elever, förÀldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med förÀldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre förÀldrar med erfarenhet av dyslexi och tvÄ förÀldrar med erfarenhet av dyskalkyli. VÄra teoretiska utgÄngspunkter, kring lÀrande, identitetsutveckling samt maktpÄverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.Sammanfattningsvis pekar resultatet frÄn studien pÄ att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av lÀromedel för alla elever i behov av stöd.

Miljontals barn, ungdomar och vuxna vÀrlden över har lÀst böckerna och sett filmerna om trollkarlslÀrlingen Harry Potter. NÄgra av ungdomarna har sökt sig vidare till den fankultur, eller Harry Potter-fandom, som har uppstÄtt runt om i vÀrlden och Àven i Sverige. I den hÀr studien beskriver sju ungdomar vilken betydelse Harry Potter-fandomen och berÀttelsen om Harry Potter har haft för dem. Syftet med undersökningen Àr att bidra med ökad kunskap om den betydelse som det ungdomskulturella fenomenet Harry Potter kan ha haft för ungdomar.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod. Empirin bestÄr av sju halvstrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 17 och 23 Är som har lÀst böckerna om Harry Potter och som Àr aktiva inom Harry Potter-fandomen.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

Varje Är insjuknar cirka 1500 mÀnniskor av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige och de flesta drabbas i Äldrarna 15-35 Är. Att som ung drabbas av en kronisk sjukdom kan innebÀra extra pÄfrestningar dÄ perioden kÀnnetecknas av en intensiv identitetsutveckling. En inflammatorisk tarmsjukdom kan innebÀra hinder och svÄrigheter i det sociala livet genom de begrÀnsningar som sjukdomen ger. En kÀnsla av att vara annorlunda kan bidra till en upplevelse av stigmatisering och dÀrför Àr det betydelsefullt att uppmÀrksamma denna patientgrupp. Det Àr av yttersta vikt att sÀtta sig in i de ungas livsvÀrld för att kunna skapa en bra vÄrdrelation.

Familjehemsplacering Ă€r i Sverige idag den vanligaste förekommande form nĂ€r beslutet fattas att ett barn skall flyttas frĂ„n sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj stĂ€lls inför en stor utmaning, dĂ„ förĂ€ndringen pĂ„verkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. ÄndĂ„ finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill sĂ€ga familjens biologiska barn. Syftet med studien har dĂ€rför varit att försöka undersöka hur Ă„tta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att vĂ€xa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppvĂ€xt haft pĂ„ deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Ă€r baserad pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n Ă„tta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt frĂ„n ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat pĂ„ att se hur deras uppvĂ€xt pĂ„verkades av att leva med fostersyskon, med inriktning pĂ„ relationer samt identitet.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.

I Sverige idag gÄr majoriteten av barn i förskolan redan frÄn tidig Älder. Av dessa barn Àr nÀstan en femtedel flersprÄkiga och för dem Àr förskolan ofta det första mötet med det svenska sprÄket och den svenska kulturen. I flera Är har modersmÄlstrÀnare funnits tillgÀngliga i förskolan för att stödja barnen i deras flersprÄkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som Àr berÀttigade modersmÄlsstöd har fÄtt tillgÄng till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmÄlsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istÀllet för att anordnas med modersmÄlstrÀnare. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan framstÀller sitt arbete med flersprÄkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten.

Denna uppsats syfte Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna pÄverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt upplever kvinnor, i Äldern 20-30 Är, sexuella handlingar med sig sjÀlv och med partner/partners och hur förhÄller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig sjÀlva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har anvÀnts som verktyg för att förklara SjÀlvets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har anvÀnts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN  Författare:      Brask, SandraRagnarsson, SofieHandledare:    Drugge, Gunnel Örebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete 21-40 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009    Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vĂ„rdnadshavare. MĂ„nga kom frĂ„n Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och jĂ€mföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. FrĂ„gestĂ€llning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hĂ€lsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nĂ€tverk och identitetsutveckling.

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsÀttningar att arbeta pÄ ett kvalitetssÀkert sÀtt utifrÄn de styrdokument som ett urval av mottagningar anvÀnder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgÀnglighet som rapporter pekar pÄ. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vÄrdkvalitet.MetodGenom en kvalitativ innehÄllsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument frÄn ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsomrÄden som framgÄr i Socialstyrelsens föreskrift om ?God VÄrd?.ReslutatDe styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med.

Denna studie Àr en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhÄllande till den döva och den hörande vÀrlden. För att fÄ mer helhet och djup i studien inkluderas Àven döva barn samt barn som fötts döva och fÄtt cochleaimplantat inopererat. FrÄgestÀllningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hÀlsa/vÀlbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en sÀrskild grupp nÀr det gÀller hÀlsa/vÀlbefinnande redovisas Àven hörselskadade barn med tillÀggsfunktionshinder.Studien Àr gjord som en systematisk kunskapsöversikt dÀr sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. NÀr det gÀller böcker sÄ har databasen LIBRIS anvÀnts och vad gÀller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC anvÀnts.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har fÄ studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhÀllet och i kontakt med myndigheter. Den hÀr studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjÀnsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de anvÀnder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien bestÄr av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 Är i Uppsala kommun.