Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social Identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomarna tänker kring sin och andras klädsel och beteende, samt om dessa fenomen påverkar hur de blir uppfattade. Syftet är även att ta reda på för vem ungdomarna klär sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social Identitetsteori och identitet.Från analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klär sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom även att kläderna är det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men även att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala Identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social Identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag använt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige från fyra till närmare tjugo år. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrån invandrarens perspektiv där bemötande från samhällets sida, språkkompetens och socialt nätverk ingår.

Mobbning är ett problem som rör såväl vuxna som barn. Skolan är en plats där alla ska känna sig trygga ändå går många barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolorna och det krävs kunniga och engagerade lärare. Genom att lyssna på vad elever har för tankar kring ämnet kan pedagoger dra stor lärdom. Syftet och frågeställningen med detta arbete är att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

Hösten 2011 utsattes vårdföretaget Carema för ett mediedrev, där det på några av företagets enheter, främst på Koppargården, uppmärksammades stora brister i vården. Med utgångspunkt i konceptet employer brand, samt med hjälp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social Identitetsteori, tittar denna studie på personal på två andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anställda upplevt mediedrevet samt varför de har påverkats på det sätt som de gjort. Tio anställda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. Många upplevde att deras arbete blev ifrågasatt, att drevet gjorde dem misstänksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.

Psychological research concerning correction of stereotypes has mainly focused on how individuals adjust their negative attitude towards the out-group due to the apprehension of appearing prejudiced in front of out-grouprepresentatives. This study though, does not deal with estimations of the qualities of the out-group; it deals with estimations of the qualities of the in-group. Does Swedes correct their estimations of their own group when the experiment leader is of another ethnicity and has a different colour of skin? The participants were students at Halmstad Högskola and they were all born and raised in Sweden. Half the participants got to meet a Swedish born, white skinned experiment leader, whereas the other group got to meet an African born, dark skinned experiment leader.

Uppsatsens syfte är att få inblick i livet som svensk fotbollshuligan. Jag vill få en förståelse för vilka det är som slåss och orsakerna till att de väljer detta liv. Jag har utgått från följande frågeställningar:?Vad gör att en person väljer att bli fotbollshuligan?Hur ser huliganen på sig själv?Handlar det enbart om fotboll eller tillkommer det också något annat?Metod och material :Jag använder mig av en kvalitativ metod där jag lyfter fram mina respondenters individuella upplevelser. Jag har ett fenomenologiskt förhållningssätt vilket innebär att jag försöker ge en direktbeskrivning av individernas värld utifrån deras perspektiv.

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social Identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov.

Denna uppsats undersökte stereotypers inverkan på tre steg i en urvalsprocess: utformande av kravprofil, bedömning av sökande utifrån cv och anställningsintervju och slutligt anställningsbeslut. Studien utgick, med stöd av teorier om stereotypkonstruktion och social Identitetsteori, ifrån att en kompetent utgruppsmedlem främst diskrimineras med hänvisning till brister i social kompetens. Hypoteserna var för det första att stereotyper om invandrare skulle bidra till högre krav på social kompetens i kravprofilen om gruppen av sökande var etniskt blandad jämfört med om denna bestod av enbart svenskar, och för det andra antogs denna skillnad därefter leda till en stereotyperad bedömning av de sökande och ett diskriminerande anställningsbeslut. Efter pilotstudier lades också hypotesen till att personer som är måna om att inte skatta sökande fördomsfullt ändå skulle tro att andra var benägna att göra det, vilket antogs påverka anställningsbeslutet. Ingen av hypoteserna fick stöd i resultaten.

This study examined some contradictive results in a report from the Swedish board of Integration. The contradiction was concerning the Swedish populations dismissive judgments of experience a shared ground of values between the Swedish society and those witch are generally held within Islam. These dismissive judgments were given at the same time as the population reported to have a lacking knowledge of Islam in general. To test for psychological aspects of these contradictions, the analysis was based on the theoretical ground of Social Identity Theory and Theory of Attributions. The study used an existing survey that examines people´s estimations of their own and other members of society´s fulfilling of democratic values.