Syfte: Vi vill undersöka hur tjejer i två olika åldersgrupper och olika sociala sammanhang upplever och ser på identitet. I enlighet med det socialkonstruktivistiska synsättet granskar vi hur identitet konstrueras i den sociala interaktionen. Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerar och analyserar vi omgivningens påverkan och dess betydelse för tjejernas identitetsarbete.Frågeställningar: ? Hur beskriver tjejer sin identitet? ? Vilka aktörer anser tjejer vara viktiga för Identitetsskapandet och på vilket sätt är de viktiga? ? Vilka faktorer påverkar tjejer i deras Identitetsskapande och på vilket sätt har dessa faktorer påverkat dem?Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk ? fenomenologisk förståelsegrund. Teorierna vi valde att ha som utgångspunkt i studien var; socialkonstruktivism, symbolisk interak¬tionism, Goffmans mikroperspektiv samt Eriksons psykosociala identitetsteori.

Problem: Konsumtionsforskningen har gått ifrån fokusering på människans fysiologiska behov och synen på människan som en enskild individ till fokus på de psykologiska och sociala behoven där människan sätts in i ett socialt sammanhang. Vilka föreställningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa föreställningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka de föreställningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de föreställningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgångspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas föreställningar om konsumtion går det inte att utesluta något av modellens olika perspektiv.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och Identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

Devi?, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande ? Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants ? Theoretical perspectives and personal reflections].

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.

Växande städer och ekonomiska strukturomvandlingar ställer dagens stadsplanering inför nya utmaningar. Långa planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark står oexploaterad under lång tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporär användning kan underutnyttjad mark tillfälligt upplåtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan är möjlig att genomföra. Temporär användning tillåter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda på vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gäller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda på vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda på hur mycket tid tonåringar tillbringar på Internet, vad de gör på Internet och hur mycket insyn vuxenvärlden har i deras Internetanvändande. Vår undersökningsgrupp är tonåringar i åldern 13-16. Vi har bedrivit en tvådelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkätundersökning och den andra delen av en fältstudie på mötesplatsen Lunarstorm. Enkäten, som innehöll frågor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.

Människans miljö och hälsa blir allt viktigare för individen, vilket medför en medvetenhet i dagens konsumtion. Vi har i vår uppsats valt att studera, via intervjuer och en observation, hur ett litet ekologiskt e-handelsföretag, Mossagården, går tillväga för att sprida det ekologiska budskapet och marknadsföra sig hos kunderna. Utifrån teorier om Identitetsskapande, kvalitet, servicemöte, och marknadsföring analyserar vi Mossagårdens agerande och vilka konsekvenserna blir för kunden. Då Mossagården säljer sina produkter via sin hemsida tar vi även upp företagets fördelar och nackdelar med e-handel. Analysen visar att hemsidan har stor betydelse för företaget, därför är det viktigt att kontinuerligt utveckla sidan och dra nytta av de fördelar Internet ger.

Detta är en kvalitativ studie av unga som tidigare har levt gömda i Sverige men idag har permanent uppehållstillstånd. Insamlade av data har skett genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med personer i åldern 11 ? 24 år, alla var dock 18 år eller yngre när de levde gömda. Syftet med studien är att få större kunskap om och inblick i hur det är att leva gömd och undersöka vilka konsekvenser detta får för de ungas livssituation idag. Vi vill öka förståelsen för gruppen unga som tidigare levt gömda men också undersöka vilka behov dessa unga kan tänkas ha och hur deras situation kan förbättras.

Konkurrensen på den svenska dagligvarumarknaden är stor. I dagens matbutiker möts konsumenten av ett ofantligt utbud av produkter. Varje vara finns i olika märken, i olika prisklasser och i olika produktutformningar med olika egenskaper. Detta gör att det är svårt för producenter att få in en ny produkt på marknaden och dessutom allt svårare att hålla kvar den där. Därmed kan mervärdesaspekten bli allt viktigare för producenterna eftersom den ger en möjlighet till att differentiera sig från konkurrenterna genom att skapa mervärden som konsumenten efterfrågar.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur Identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer på den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frågeställning är följande: ?hur identifierar sig kvinnliga väktare med sin yrkesroll??. För att besvara vår frågeställning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förväntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie där vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga väktare.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.

Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva Identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor:- Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder flerspråkiga elevers Identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna.