Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län..

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt Identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt Identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Identitetsskapande är något som ständigt sker, det är alltså inget bestående utan individer formas ständigt.  Andra människors åsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk härkomst är bara ett fåtal av sådant som har en roll i individers Identitetsskapande. Skolan, som är en offentlig plats där elever med olika intressen och bakgrunder möts, är enligt min uppfattning en plats där identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden är den tid i en individs liv som handlar om att finna sig själv, sin identitet. Det är just under denna period som vänner får en stor roll i individens liv och eftersom skolan är den plats där de spenderar mycket tid på anser jag att personalen i skolan även har en viktig roll.    Denna uppsats inriktar sig på en specifik grupp, som består av fem elever i 18-års ålder som har en kurdisk härkomst, det är alltså inget som gäller generellt för alla elever med kurdisk härkomst utan baseras enbart på dessa informanter. Syftet med denna uppsats är att se hur dessa informanter, som lever mellan två världar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro.

På senare år har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumärken. Att som företag inneha ett varumärke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, är inte längre konkurrenskraftigt. Därför är det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumärkets värdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumärkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, då dessa förstår hur konsumenten tänker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjälp.Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna är för konsumenter. Detta har gjorts med hjälp av att intervjua sex stycken ledande varumärkeskonsulter med mångårig erfarenhet inom detta verksamhetsfält.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ?hur påverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på musikundervisning??. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.

With this study we aim to learn more about the process in creating an identity onFlashback Forum. We have observed four members of the forum to find what themesdefine thier way of making an identitity. Besides to our empirical material we foundearlier research that could support our study. The methods we used was qualitativesince we wanted to get a deep understandning for their behaviour. We found thattheese three themes were central: Language, Content and the feeling of beingAnonymous.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras Identitetsskapande.

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har påverkat deras Identitetsskapande. De tre frågeställningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka är de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om några, gör de intervjuade personerna motstånd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poängterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik är essentiellt för lärarutbildningens och läraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity.

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling.Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas Identitetsskapande.