Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förstÄelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer pÄ Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser Àr, sÄ har jag haft förmÄnen att fÄ vÀlja helt fritt vad jag ska titta nÀrmare pÄ, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda pÄ hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck pÄ minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tÀnka sig Àr bÄde sociala och spatiala pÄ dessa webbplatser.Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (sjÀlv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck Àr dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och lÀnkar till omvÀrlden Àr dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen pÄ ett systematiskt sÀtt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.Uppsatsens teorianknytning Àr Erving Goffmans resonemang kring frÀmre och bakre regioner, samt regionbeteenden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Titel: Köpt, Àgd och förtjÀnad ? en studie om attityder gentemot olika reklamtyper pÄ Facebook.Författare: Albin Yngve och Anton FridolfssonUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 51 sidor, inklusive bilagor.Antal ord: 18202Syfte: Att undersöka anvÀndarnas instÀllning och attityd nÀr det kommer till att ta del av olika formerav reklam pÄ Facebook.Metod: Kvalitativa fokusgrupper.Material: TvÄ fokusgruppsintervjuer med personer frÄn olika generationer (60-talister vs 90-talister).Huvudresultat: Resultatet visar att de tillfrÄgade respondenterna inte anser att reklamen pÄ FacebookÀr irriterande i den mÄn att det förstör anvÀndarupplevelsen. Den reklamtyp som uppfattas mest positivÀr förtjÀnad reklam. Den reklamtyp som uppfattas mest negativt Àr den köpta reklam som Àr placeradtillsammans med det anvÀndargenererade innehÄllet - och dÀrmed stör mÄlet med huvudanvÀndningen.Dessa uppfattningar Àr generellt sett likvÀrdiga sett över bÄda de undersökta generationerna.Respondenternas instÀllningar till riktade marknadsföringsinsatser Àr nÄgot tudelad. Ur ettintegritetsperspektiv Àr de tillfrÄgade sextiotalisterna nÄgot mer tveksamma till riktad reklam Ànnittiotalisterna.

Bakgrund: Ett industriellt nÀtverk definieras som ett nÀt av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nÀtverken. En relation har vuxit fram nÀr kunden anser att kund och leverantör tÀnker pÄ samma sÀtt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvÀrlden har och Äterspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men Àven mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att pÄvisa de mekanismer i en industriell tjÀnsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen pÄ teorier som behandlar nÀtverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen Àr skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer frÄn leverantören Hilton har genomförts samt tvÄ kundintervjuer frÄn Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar pÄ individnivÄ.

Titel ?Jag tycker bra om miljömÀrkningar, men tÀnker att man nog luras lite av dem.?- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstilFörfattare Jennifer Lindgren & Anna SporreUppdragsgivare MiljömÀrkningen Svanen (MiljömÀrkningen Sverige AB)Kurs Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vidGöteborgs universitetTermin VÄrterminen 2014Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ordSyfte Syftet med studien Àr att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstilMetod Kvalitativa respondentintervjuerMaterial Tio samtalsintervjuerHuvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömÀrkningar, men att det finns faktorer sombegrÀnsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svÄrtillgÀnglig information. Det finns en preferens för informationskÀllor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer lÀsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen pÄ nÀtet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nÄ ut med budskap till den mÄlgrupp som Svanen avser stÀrka sin relation med.

Produktplacering har vÀxt i popularitet över Ären och anvÀnds i allt fler typer av medier. Det har gjorts flera studier om konsumenters attityder till produktplacering men endast ett fÄtal av dem har gjort en distinktion mellan konsumenters attityder till produktplacering i olika slags medier. Genom att anvÀnda fokusgrupper ska denna studie dÀrmed undersöka studenters attityder till produktplacering i de fyra följande medierna; filmer, musikvideor, datorspel samt bloggar. För att ta reda pÄ detta anvÀndes ABC-modellen av attityder och studenternas attityder delades upp under de tre olika kategorierna inverkan, beteende och kognition. Resultaten visar att studenter överlag Àr positiva till produktplacering i filmer och anser att det ofta Àr en naturlig del av filmer.

Denna undersökning tar itu med unga japaners sprÄk wakamono kotoba. Wakamono kotoba bestÄr av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts mÄnga undersökningar om denna sprÄkmÄngfald. Ett resultat av forskningen Àr boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). DÀr kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som anvÀnts för insamling av empiriskt material Àr informationsinsamling frÄn webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehÄllsanalyser av tidningsartiklar, blogginlÀgg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, dÀr respektive omrÄdes agendor pÄverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. AnhÀngarna beskrivs ibland som en varierad skara frÄn olika samhÀllsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist Àr den mest alternativa rörelsen, dÀrefter Infowars och nÀra mainstream-sfÀren ligger Piratrörelsen.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily.The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman?s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.

Föreliggande undersökning behandlar omrÄdet bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och pÄ lÀrarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument sÀger om detta, hur lÀrarutbildare pÄ lÀrarutbildningarna och svensklÀrare pÄ gymnasiet förstÄr och anser sig tillÀmpa begreppet ?bildtolkning?. Syftet har alltsÄ varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det hÀr avseendet realiseras i lÀrarutbildningen och skolpraktiken, enligt nÄgra lÀrarutbildares och svensklÀrares beskrivningar i intervjuer.Det undersökningen i stort visar Àr att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen pÄ gymnasiet, i olika grad. Samma sak gÀller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lÀrarnas vidkommande inte pÄ samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero pÄ att just de hÀr lÀrarna kÀnner sig osÀkra pÄ bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att kÀnna sig sÀkra i undervisningen pÄ omrÄdet. De tvÄ lÀrarutbildare som ingÄr i undersökningen ger i olika grad de lÀrarstuderande verktyg för att hantera omrÄdet, men har erfarenheten att de lÀrarstuderande pÄ sina praktikskolor möter motstÄnd och dÀrför inte fÄr ta sina kunskaper i bruk.

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att portrÀttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhÄllande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör sÄvÀl genus och feminism som identitetsskapande. De bÄda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, dÀr deras personligheter smÀlter samman. Det Àr uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utÄt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begÄvning. Ur ett feministiskt perspektiv pÄverkas deras förhÄllande av ett misogynt tillstÄnd, som samtidigt Àr oundvikligt för att nÄ framgÄng.

To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. FrÄgestÀllningarna vi vill ha svar pÄ handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill sÀga Àr rapporteringen positiv eller negativ kring nÄgon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn pÄ mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen pÄ? För att fÄ svar anvÀnder vi oss av kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjÀlp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgÄr frÄn att medier har ett samhÀllsansvar nÀr det gÀller att rapportera om hÀndelser.

Internet och sociala medier har lett till att anvÀndare har fÄtt möjligheter att dela med sig av information som i sin tur fÄr representera dem i de olika virtuella miljöerna. Bland annat finns Steam som Àr en spelplattform med möjlighet att skapa samt Àndra anvÀndarprofiler. Men varför vÀljer aktiva anvÀndare av Steam som har Àndrat sin anvÀndarprofil att Àndra den?Efter en enkÀtundersökning med svar frÄn 50 deltagande skapades en uppfattning om anvÀndares valmöjligheter samt anvÀndning av olika funktioner som tillÀt anvÀndare dela med sig av information om sig sjÀlva via Steam. DÀrefter anordnades semistrukturerade intervjuer dÀr deltagares svar ledde till diskussion kring olika begrepp som skulle kunna förklara anledningar till anvÀndandet av funktionerna pÄ anvÀndarprofilerna.Resultaten i denna studie visade att de olika begrepp som beskriver varför anvÀndare vÀljer att Àndra sina profiler Àr virtuell identitet, anonymitet och socialt kapital.