En granskande rapport av Visualiseringscentrets verksamhet  i essÀform. Rapporten innehÄller redogörelser av deltagande observation av centrets olika utstÀllningsdelar och deras filmdome. Rapporten innehÄller Àven intervjumaterial som redovisas i citatform.  Begrepp som diskuteras och analyseras Àr interaktivitet och publikt berÀttande i förhÄllande till ny teknik. Rapportens syfte Àr att fÄ en inblick i hur centret arbetar med dessa begrepp i förhÄllande till vad de strÀvar efter att erbjuda sina besökare i upplevelsevÀg..

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens? demands on organizations? communicative efforts have increased. Today?s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga anvÀndare skriver pÄ Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger pÄ sprÄkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vÀgs Àven Twitter som forum in i analysen. Kategorierna Àr utformade för att identifiera typiska sprÄktendenser pÄ Twitter. JÀmförelser mellan hur kvinnor och mÀn anvÀnder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets Àr exempel pÄ kategorier som analyseras.

Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lÀmpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vÄrt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehÄlla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sÀtt att arbeta. Vi diskuterar och jÀmför vÄr arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nÀmna de produkter som har skapats med hjÀlp av vÄrt arbetssÀtt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier. This text will describe the planning and development of a new kind of working method we call The Cloud Method , which is suited for smaller teams who develop some kind of Digital Media. (In our case, video games).

Title: Brand evolving in identity shaping TV commercial ? a quantitative study of Gevalias commercial movies over time. (VarumÀrkesutveckling i identitetsskapande tv-reklam ? en kvantitativ studie av Gevalias reklamfilmer över tid) Number of pages: 35 Author: Julia Garellick Lindborg Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communications studies C Period: Autumn of 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose: The purpose of the study has been to investigate in what ways the concept of success is constructed in Gevalia?s TV commercials with the theme ?unexpected visit?. Eight identity evolving variables have been chosen to measure variations in the pattern of the unexpected visit in order to understand the essence of time.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgÄngspunkt i vad de har att berÀtta om sin vardag. I alla studier anvÀnds ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om mÀnniskors beteenden. Vi utgÄr frÄn mÀnniskans inneboende sociala beteende, det vill sÀga att alla mÀnniskor Àr sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. VÄra fem studier behandlar skolan, fritidsgÄrden, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor dÀr interaktion med andra mÀnniskor sker Àr alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstÄnd till droger.

ForskningsfrÄga:Vilka faktorer i annonser Àr det som driver konsertförsÀljningen pÄ Facebook och Google?Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur olika annonseringar fÄr olika uppmÀrksamhet av kunder. Vi ska se hur företag kan utforma annonseringar för att fÄ sÄ hög klickfrekvens som möjligt. Vi skall ocksÄ finna vilka sökord pÄ Google och Facebook som gör en annonsering mer attraktiv och dÀrmed mer klickbenÀgen. Av detta syfte ska huvudfrÄgan ovan med tillhörande delfrÄgor diskuteras:- Vilka ord bör en annonsrubrik innehÄlla för att locka till klick?- Hur kan annonsörer utforma sina annonser för att uppmÀrksammas?Metod:Vi valde att utföra denna uppsats efter en kombination av en kvantitativ samt en kvalitativ metod dÄ vi bÄde analyserat statistik och utfört en fokusgrupp.

?Facebook has become as natural as having a phone? The use of social media in three libraries in the UmeÄ region ? an evaluationSocial media has come to be an integral part of people?s everyday life, as well as the business world in terms of communication and marketing. More and more libraries also embark in the use of social media, and the purpose of this study is to evaluate the use of social media in three libraries in the UmeÄ region. The libraries all use Facebook as their current, primary social media. Thus this study focuses partly on the analysis of the content on each library?s Facebook page, and partly on the experiences of the responsible librarians. The evaluation is based on a mix of existing tools in evaluating social media that are relevant in a library context.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ungdomar i gymnasieÄldern uppfattar begreppet ?blatte?, vad det har för vÀrderingar och huruvida det anvÀnds som en social kategorisering. Vi har, utifrÄn en kvalitativ ansats, valt att genomföra tvÄ fokusgruppintervjuer pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i GöteborgsomrÄdet. Med hjÀlp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet blatte som en social konstruktion, utifrÄn Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron pÄ rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde pÄ att blatte Àr ett sÀtt att vara men Àven att det uppfattas som nÄgot negativt och stigmatiserande.

Syftet med studien Àr att undersöka samt förstÄ hur ungdomar i 15-ÄrsÄldern diskuterar och formulerar sina uppfattningar om sig sjÀlva och den egna kroppen vid bildexponering som sker i sociala medier. Syftet Àr Àven att förstÄ hur ungdomarna diskuterar konstruktionen i relation till begreppen norm, symbolisk interaktionism, sjÀlvreflexivitet och sjÀlvkÀnsla. Vi vill Àven undersöka om det föreligger könsskillnader vad gÀller reaktionsmönstret vid exponeringen. I studien medverkar 23 ungdomar, varav 12 flickor och 11 pojkar. För att besvara syftet anvÀndes kvalitativ metod bestÄende av tre stycken strukturerade fokusgrupper som vardera varade en timme. Tolkningsramen som anvÀndes för att analysera det empiriska materialet var de socialpsykologiska begreppen media, norm, symbolisk interaktionism och sjÀlvreflexivitet samt det psykologiska begreppet sjÀlvkÀnsla.Studiens resultat visar att medelvÀrdet för internetanvÀndande bland ungdomarna Àr 2,95 timmar per dag och mest förekommande medieformerna Àr Facebook och Instagram.

Sammanfattning/abstract VÄrt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. FrÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande pÄverkas av dokumentationerna? Vem Àr dokumentationen till för och hur anvÀnds den? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde Àven intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att fÄ en djupare förstÄelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen Àr dokumenterade i, pedagogernas ordval och sÀtt att beskriva barn och situation.

Denna examensuppsats Àr ett resultat av en observationsstudie utförd pÄ ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, Àven förkortat RM utgÄr frÄn nÀtverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nÀtverk. Konvergensteori bygger pÄ konvergens vilket innebÀr att tvÄ tidigare Ätskilda ting gÄr samman till en enhet. UtifrÄn detta Àr uttrycket konvergenskultur sprunget.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att belysa hur barn som tillfÀlligt eller varaktigt Àr i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund dÀr sprÄket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vÄr verklighet (Bergström & Boréus, 2005). SprÄket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sÀgas vara en produkt av de aktuella sÀtten att anvÀnda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt prÀglad. Sociala handlingar sker utifrÄn den kunskap man för tillfÀllet besitter och aktuell kunskap fÄr sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjÀlp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlÀgga framtrÀdande diskurser.