Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgÄr frÄn forskningsomrÄdet strategisk politisk kommunikation. DÀrutöver anvÀnds Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvÄstegshypotes samt Habermas offentliga sfÀr. Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda frÄn Sundsvalls och TimrÄs kommunfullmÀktige. IntervjutillfÀllena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

Den vanligaste rekryteringsvÀgen Àr genom informella kontakter och spontanbesök Àr den nÀst vanligaste vÀgen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsvÀg minskar stÀndigt och sociala medier anvÀnds allt mer som rekryteringsverktyg. MÄnga företag har svÄrt att rekrytera personal med rÀtt kompetens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och vilka sociala medier som anvÀnds i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin Àr en fallstudie av LÀnsförsÀkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade anvĂ€ndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pĂ„verkan pĂ„ den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att anvĂ€nda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nĂ„ med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser pĂ„ sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier pĂ„verkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som anvĂ€nds Ă€r personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter frĂ„n sju svenska partier, varav sex Ă€r representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att fĂ„ riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar pĂ„ Ă€r teorin om nĂ€tverkssamhĂ€llet enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfĂ€ren, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmĂ€rkt verktyg för politisk kommunikation dĂ„ det möjliggör diskussion med anvĂ€ndarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig sjĂ€lva. NĂ€r partierna anvĂ€nder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla mĂ„lgrupper i samhĂ€llet, dock inte samtidigt.

Datum: 2012-05-30.StudienivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, 15 HP.LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„s, Sverige.Institution: Akademin för HĂ„llbar SamhĂ€lls- och Teknikutveckling, HST.Författare: Carl Lansryd, Kristian Starck & Marcus ÅkergrenTitel: Att stĂ€rka kundrelationer genom sociala medier: Ikano Bostad.Handledare: Finn Wiedersheim-Paul.Examinator: Cecilia Lindh.Nyckelord: Sociala medier, kundrelationer, Facebook, YouTube.Syfte: Uppsatsens syfte har varit att pĂ„visa hur Ikano Bostad kan stĂ€rka företagets kundrelationer genom anvĂ€ndandet av verktyget sociala medier. I syftet ingĂ„r samtidigt att pĂ„visa potentiella möjligheter och risker med anvĂ€ndandet av sociala medier samt en branschspecifik jĂ€mförelse mellan Ikano Bostads konkurrenter.Metod: Ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har anvĂ€nts dĂ€r empiriska resultat baserades pĂ„ personligt genomförda intervjuer hos Ikano Bostad. Intervjuerna har legat till grund för inhĂ€mtad primĂ€rdata. Respondenterna har strategiskt valts ut, vilket resulterat i att ett icke-sannolikhetsurval applicerats. SekundĂ€rdata har inhĂ€mtats frĂ„n vetenskapliga artiklar, böcker samt internetsidor.

Sedan Internet förĂ€ndrade hur vĂ€rlden kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vĂ„r vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat pĂ„ utvecklingen. Men för mĂ„nga rĂ„der ovisshet om hur sociala medier pĂ„verkar deras verksamhet. I synnerhet vĂ„ra svenska myndigheter som har att förhĂ„lla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgĂ„ende medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier pĂ„verkar arbetet med samhĂ€llskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Den diskurs eller vÀrldsbild som vi som individer har pÄverkar vÄr tolkning av omvÀrlden. Diskurserna Àr förÀnderliga och skapas i en stÀndig dialog mellan olika aktörer i samhÀllet. En aktör Àr medierna som tillhör eliterna i samhÀllet och utövar makt pÄ sÄ sÀtt att de kan pÄverka vÄrt sÀtt att tÀnka. Syftet med denna artikel Àr att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhÄllande till ?dom andra? och tar sin utgÄngspunkt i framstÀllningen av homosexualitet i ghanansk media.

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tÀnka nytt kring marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Dagens konsumenter anvÀnder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumÀrken, och allt fler företag vÀljer sÄledes att anvÀnda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, sÄsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumÀrket. Social medier kÀnnetecknas bland annat av sin förmÄga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstÄ och dra nytta av konsumenters interaktion pÄ nÀtet anses för företag vara strategiskt viktigt.

NÀr kulturer möts och förenas i det mÄngkulturella samhÀllet kan konflikter uppstÄ. Dessa kan ibland fÄ olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ hur tjejer med fler Àn en bakgrund skapar sin identitet för att samhÀllet sak kunna avvÀrja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars förÀldrar Àr uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha bÄde svensk och bengalisk bakgrund.

Bakgrund: Medielandskapet Àr i stÀndig förÀndring. Med den nya digitala tekniken vÀxer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag mÄste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina mÄlgruppers sÀtt att kommunicera. PÄ senare Är har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin mÄlgrupp och dÀrmed har de sociala medierna fÄtt en allt mer betydelsefull roll.                                                                       Syfte: Hur uppfattar nÄgra av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid dÄ bÄda existerar? Vi ville Àven undersöka om nyhetsvÀrderingarna hÄller pÄ att förÀndras nÀr information publiceras i ett socialt medium istÀllet för ett traditionellt.Teoretisk ram: Uppsatsen utgÄr ifrÄn teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvÀrdering.

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z Àr för att vi som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z Àr fortfarande unga men det hindrar dem inte frÄn att vara uppkopplade pÄ olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft sÄ enkelt att hitta vad de söker efter. Den hÀr generationen ligger i vÄrt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvÀgledare ska mer försöka knyta ihop sÀcken med all information som ges..

PÄ en marknad dÀr vÀlutvecklad teknik och kunskap inte lÀngre fungerar som ett konkurrensmedel Àr det svÄrt för företag att skapa och tillhandahÄlla en unik produkt. Med ett starkt varumÀrke kan företag differentiera sig frÄn andra aktörer med liknande produkter. Ett sÀtt att bygga upp varumÀrket Àr att anvÀnda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berÀtta kÀnsloladdadade historier som berör mÀnniskor. NÀr företag anvÀnder storytelling kan ett mervÀrde skapas dÄ företagets vÀrderingar förmedlas genom historieberÀttande.

Sociala mediers uppkomst har inneburit nya möjligheter för marknadskommunikation men de har ocksÄ vÀnt upp och ner pÄ traditionella marknadsföringsmetoder. Det finns dÀrför en osÀkerhet kring hur mediernas fulla potential för dialog, interaktivitet, relationsbyggande och viral spridning ska utnyttjas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att skapa ökad kunskap och förstÄelse för hur ideella organisationer anvÀnder sociala medier för att kommunicera samt skapa och underhÄlla relationer till sina supportrar. En flerfallstudie genomfördes av tre vÀletablerade ideella organisationer i Sverige, Djurens RÀtt, Greenpeace Sverige och Amnesty Sverige. Empirin samlades in med hjÀlp av intervjuer med ansvariga för kommunikationen i sociala medier inom respektive organisation.

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten Är 2004 anvÀnts flitigt vÀrlden över. Till en början var det ett nÀtverk designat för privatpersoner, men Är 2007 började Àven företag utnyttja verktyget och till sist fick Àven myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier Àr ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktÀr och arbetssÀtt. Verktyget innehÄller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan anvÀndas pÄ sitt unika vis. Det finns oÀndliga möjligheter i sociala medier, men det Àr inte helt lÀtt att anvÀnda verktyget till dess fulla potential.

Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter för de företag som vÀljer att anvÀnda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfÀlle för företag att komma nÀrmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intÀkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dÄliga service och fadÀser offentliga pÄ nÄgra minuter i de sociala medierna. I form av arga inlÀgg pÄ företagens vÀgg pÄ Facebook ackompanjerade av kommentarer frÄn andra som hÄller med trÄdskaparen kan en lynchning av företaget som gjort nÄgot fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det hÀr resonemanget Àr syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de vÀljer att skapa sin identitet pÄ sin Facebook-sida.Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande pÄ internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier.Analysen bygger pÄ en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar pÄ fem negativa inlÀgg skrivna av upprörda kunder pÄ 3:s Facebook-sida.