Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen.

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

Företag brukar ge ut övergripande mål och arbetsbeskrivningar, det vill säga funktionella roller, till sin personal. Dock är det lätt hänt att individer och grupper kan finna andra mål och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strävar åt olika håll. Vårt syfte är således att analysera vilka mål och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan påverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillämpat grundar sig i en kvalitativ ansats, då det är fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har således observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare.

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter är ?att låta varje enskild elev finna sin unika egenart?.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för de roller som Ekobanken har och att lyfta fram "social bankings" betydelse för ett mer hållbart samhälle..

Abstrakt Den här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet.

AbstractThe purpose of my study is to examine the experiences and opportunities to support teachers in preschool to help children in vulnerable environments, a good self-esteem. Hindberg (1999) writes that of all children today are growing up in Sweden, so ten percent live in families where there is abuse. According Pousette (2011) as the National Public Health Institute has a new appreciation for families where there is hazardous and this means that drinking or abused so much that it can become an addiction. They appreciate the investigation that twenty percent of all children in Sweden are growing up in these conditions.The results show that teachers' work is about building a sense of security in the children, both the teacher and the environment. It also shows that teachers believe that it is important to work with the self-esteem of all children, but especially children living in abusive families.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvårdupplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de äruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategoriernatycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav påpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt detuppgiftsorienterade hållet.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera på de professionellas perspektiv, vill vi ta reda på de handlingsstrategier och utgångspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gäller kontinuitet, form och innehåll? - Vad finns det för riktlinjer vad gäller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsätt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att säga om förväntningarna från andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen på gränsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svårigheter upplever personalen när det gäller att planera arbetet med brukarna i samförstånd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar på centrala teman inom ämnet. I resultatet framgår att samtliga intervjupersoner på olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgår från att de upplever att de anhörigas förväntningar inte stämmer överens med den egna synen på den professionella arbetsrollen, vilket försvårar kommunikationen.