Uppsatsen är en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i två läroböcker i italienska som används på gymnasienivå. Uppsatsens syfte är att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhälleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen läggs särskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer återspeglas i läroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgår från kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen används Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgångspunkt. I analysen klarläggs att läroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojämlika maktförhållanden inom nationella kulturer och i viss mån även mellan nationella kulturer. I läroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som återger en ojämn maktbalans inom det italienska samhället mellan norra och södra Italien. Läroböckernas representation av italiensk kultur utgår stundtals från ett etnocentriskt svenskt perspektiv där diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området..

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus på sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet på sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gäller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen är att vissa sociala medier sprider information bättre än andra och att det är viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som påverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens påverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förändringar hade på processen, däribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstärks när en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses ansträngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansättning blir då vägledande för hur den sociala identiten framställs och framhålls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som studeras är Bäckströms avhandling Spår.

Vad innebär lycka för de arbetslösa boende på orten Bengtsfors som under många års tid kantats av negativa händelser i form av nedläggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa människor, vilka förändringar i vardagen sker när man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer känna lycka och uppnå lyckoeffekter under andra förhållanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur arbetslösa individer på en nedläggningsdrabbad ort ser på sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende på kön, ålder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredställelse, identitet och lycka utifrån de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrån Abraham Maslows motivations- och behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredställelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning på att kön och ålder inte har någon betydelse för en persons lycka och tillfredställelse. Utbildning och civilstånd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredställelse men det verkar vara grundinställningen till själva livet som är den avgörande faktorn.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

Uppsatsen handlar om att det går att urskilja en lokal identitet på fyra skånska museer ochäven se om det finns någon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pårespektive museum och sedan en beskrivning av utställningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utställningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen är att jag enkelt kunnat se en lokal identitet på varje museums utställning men jaghar inte lyckats hitta en skånsk regional identitet..

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgår tydligt attgenus påverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.