Syftet med denna uppsats var att förstå de bakomliggande motiven till att kvinnor från Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för äktenskap med svenska män. Studien är regionalt begränsad till Norrbotten och undersöker även kvinnornas förväntningar på livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har påverkat deras identitet. Studien är kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger på djupintervjuer med tio kvinnor från Ryssland i åldrarna 25 till 50 år som flyttade till Sverige efter äktenskap med svenska män. De teoretiska utgångspunkter som varit vägledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration från Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras längtan efter att uppnå den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bättre värld i Väst.

Denna uppsats baseras på fältarbete i efterkrigstidens Bosnien & Hercegovina och handlar om gränsöverskridande samarbetsrelationer inom ramen för kvinnoorganisationen Zene Zenama. För en mer nyanserad illustration av organisationens multidimensionella samarbete utgår jag ifrån intersektionalitetsperspektivet som teoretiskt ramverk och huvudsakligen intervjuer som empiri. Jag söker även förstå kontexten och få svar på vilken betydelse kriget har för organisationen samt hur olika jämställdhetsfrågor legitimeras. Min analys visar att krigets betydelse inte kan underskattas i organisationens kamp för jämställdhet, vilken inte heller står helt opåverkad från det transnationella ekonomiska stödets premisser. Samtidigt som krigets konsekvenser verkar enande i kampen för kvinnors rättigheter och i stärkandet av en regional identitet tenderar de även att utesluta andra erfarenheter av utsatthet som inte direkt är förknippade med krigets förödande följder..

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling.

Syfte: Syftet är att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anställda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt även hur de upplever själva förmedlingen. Metod: Med hjälp av individuella intervjuer har vi fastställt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anställda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan användas för att påverka anställda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara väldigt stora och många aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade från organisationens identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget så länge det finns någon aspekt hos organisationens identitet som gör intrång på någon aspekt av individens identitet..

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Problembakgrund: I modets föränderliga värld, med nya trender varje säsong, kan det vara svårtför svenska modeföretag att skapa sig en långsiktig stark position på den svenskamodemarknaden. Tre företag aktiva på den svenska modemarknaden har valts ut för attundersöka hur de arbetar med identitet, profil och image för att behålla sin position påmarknaden.Problemformulering: Hur arbetar de utvalda svenska modeföretagen med identitet, profil ochimage?Syfte: Att bidra till förståelse om hur svenska modeföretag kan arbeta med sin identitet, profiloch image för att hålla sig kvar på marknaden.Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom djupintervjuer med de tre svenskamodeföretagen Rodebjer, Brixtol och Uniforms for the dedicated. Parallellt har sekundärdataanalyserats för att bidra till en djupare förståelse och en objektivare syn på företagen.Resultat/Slutsats: Det är ett ständigt samspel mellan identitet, profil och image. Där identitet ärvem du är, profil vem du vill vara och image hur du uppfattas.

Sociala medier och användningen av dessa a?r enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld.

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Vi har valt att använda oss av textmaterial från ett diskussionsforum på internetsajten Ungdomar.se. Syftet med denna studie är att undersöka hur användare av detta forum talar om sexuell identitet och kategorisering av sexuell identitet, i de texter vi studerar.De frågeställningar vi utgått ifrån är: ? Hur talar man om sexuell identitet?? Hur talar man om att kategorisera eller definiera sin sexuella identitet?? Hur talar man om negativa och positiva aspekter av att forumets diskussionstrådar kategoriseras på ett visst sätt?Vi har använt oss av diskursanalys som metod och undersökt olika mönster och diskurser i den text vi valt att studera. Vi har använt oss av tre diskussionstrådar från ett diskussionsforum vilka vi, utifrån teori och tidigare forskning, analyserat under olika teman. Några av de teorier och begrepp vi använt oss av är socialkonstruktionism, heteronormativitet och sociala kategorier.Vårt resultat visar att det i textmaterialet finns olika sätt att tala om sexuell identitet och kategorisering av sexuell identitet, samt hur forumet är kategoriserat.

   .

En fallstudie gjord med två mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Vi har inledningsvis i denna uppsats utrett begreppen corporate identity, corporate image och corporate reputation för att förse läsaren med verktyg som är nödvändiga för att förstå problemet. Vi har kommit fram till att det kan råda stora skillnader mellan ett varumärkes identitet och image. Barriärerna mellan identitet och image är relationer, referensgrupper, sociala hinder, livsstil, kultur, symbolisk kommunikation, fördomar och ointresse. Genom citat från konsumenter har vi dragit slutsatsen att det finns barriärer som blockerar kommunikationen mellan företag och konsument. Genom empiriska undersökningar har vi bekräftat dessa och upptäckt ytterligare barriärer.

Denna uppsats är en studie av barn och ungdomars syn på sin identitet i förhållande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig på en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara på både i samhället och skolan. Jag har valt att begränsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrån och utifrån perspektiv i det att jag själv är insatt i den. I min strävan att besvara dessa frågor har jag via Grundad teori använt mig av observationer samt intervjuer för att nå fram till mina svar. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell friställning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive låg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter på Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över två organisationer, deltog i en enkätundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende.Resultatet visade på signifikanta effekter för hög och låg AI på OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jämfört med låg AI skattade OCB högre (p < .01, ?2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anställdas OCB genom att främja AI. .