The aim of this Master?s thesis is to identify and describe thedifferent roles that are expressed in a public library by researchingthem in the four policy documents concerning Västerås public libraryin 2010 and by interviews with three specially chosen key persons.Further studied are the discourses that can be perceived in thematerial and whether or not the roles could come in conflict witheach other. Laclau and Mouffes discursive theory constitutes themethodical frame for this thesis and by using terms from discursivetheory the analysis was made in four steps.Seven roles were identified from the policy documents concerningVästerås public library and the interviews with the key persons. Thefirst role of the public library was the intermediary of knowledge andinformation, the second was viewed as a democratic role, the third asa marketing role, the fourth as a role that handled the collaboration,the fifth role was to improve literacy, and the sixth and seventh roleswere as a culture centre and a meeting place. With the help fromkeywords five major discourses were found within the material.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

    Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes.

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande.Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat.

Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger. I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till elitfotbollen.

I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befästa rikets alla län och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. Länen och landskapen framställdes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den här uppsatsen söker författaren åskådliggöra hur en norrbottnisk identitet växer fram och befästs i denna tidsanda, samt hur den processen överensstämmer eller skiljer sig från övriga Sverige. För att uppnå syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvården i Sverige och främst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvården som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. Därigenom hamnade fokus på den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frågeställningar är: ? Vilka faktorer påverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna på sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbättras i framtiden, gällande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning då studien försöker fånga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frågeställningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes två djupintervjuer med personer som är väl insatta i samverkan i syfte att nå ett metaperspektiv gällande socialtjänstens samverkan.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar synen på identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens värld. Syftet är att visa en bild på hur lagidrottsutövare ser på och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrån detta går att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och därmed sexuellt avvikande. För att nå fram till syftet har följande frågeställningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut så?, Vilka ideal grundar sig denna jargong på i idrottslaget?, Hur påverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sättet de intervjuade ser på sig själva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen på identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare på elitnivå eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjälp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rätt så rå jargong spelarna emellan.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet.

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.