Sökresultat:
5282 Uppsatser om Identitet och psykisk hälsa - Sida 14 av 353
Grafisk identitet: skapandet av en identitet till produkten
Sockmate
För att pÄ ett bra sÀtt kunna marknadsföra och sÀlja en produkt Àr det viktigt att ha ett attraktivt ansikte utÄt. En stor del av en produkts identitet finns i dess logotyp och grafiska profil. För att skapa en effektiv identitet gÀller det att anvÀnda fÀrger och former pÄ ett sÄdant sÀtt att rÀtt sorts kÀnslomÀssiga budskap förmedlas. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ grundlÀggande kunskap inom grafisk design för att kunna undersöka och ta fram en visuell identitet. Uppdragsgivaren Àr ett företag under uppstart som betÄr av fyra studenter som har tagit fram produkten Sockmate.
Skolsköterskans hÀlsofrÀmjande arbete med psykisk hÀlsa hos skolungdomar
Psykisk ohÀlsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhÀlsoproblemen i samhÀllet. SkolhÀlsovÄrden Àr en del av samhÀllets folkhÀlsoarbete, dÀr skolsköterskan har en viktig roll med sitt hÀlsofrÀmjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hÀlsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda pÄ hur skolsköterskor arbetar hÀlsofrÀmjande med skolungdomars psykiska hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hÀlsofrÀmjande arbete med psykisk hÀlsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.
?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.
Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild
service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk
funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla
aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk
funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p?
l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.
Psykisk störning : polisens bemötande av psykiskt störda
Syftet med denna rapport Àr att öka kunskapen och förstÄelsen kring bemötande och sÀrskilt de svÄrigheter som kan uppstÄ i samband med möten med psykiskt störda personer. VÄrt arbete bygger pÄ litteraturstudier dÀr vi tittat dels pÄ litteratur som behandlar psykisk störning dels pÄ litteratur som vi bedömt vara vÀsentligt nÀr det gÀller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svÄrigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.
Hur vÄrdas psykiskt sjuka patienter inom den somatiska vÄrden?
Psykisk sjukdom Àr en av vÀrldens frÀmsta folksjukdomar som mer Àn 450 miljoner mÀnniskor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebÀr att allmÀnsjuksköterskan kan ansvara för omvÄrdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som pÄverkar allmÀnsjuksköterskan att förse omvÄrdnad till psykiskt sjuka patienter pÄ somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som bestÄr av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och anvÀndes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.
Behovet av stöd hos nÀrstÄende till personer med allvarlig psykisk störning
Av Sveriges befolkning Àr det 20 till 40 procent som lider av nÄgon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer Àven att stöd frÄn vÄrdpersonal till dessa nÀrstÄende Àr viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig pÄ vilka former av stöd som nÀrstÄende Àr i behov av. Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning sammanstÀlla och beskriva olika former av stöd som nÀrstÄende till allvarligt psykiskt störda Àr i behov av.
Fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvÄrigheter hos sjuksköterskor som arbetar skift : En litteraturstudie
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvÄrigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete Àr ett negativt arbetssÀtt dÀr fysisk och psykisk trötthet och sömnsvÄrigheter Àr vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.
HÀlsa pÄ lika villkor? : sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd
Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett utbrett problem i samhÀllet, och det har visat sig att personer med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatisk ohÀlsa Àn övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebÀr att dessa personer med multipla behov kommer vÄrdas inom den somatiska vÄrden och sÄledes nÄgot som allmÀnsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vÄrd behöver dÀrför vara förberedda att vÄrda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohÀlsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas inom somatisk vÄrd. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa.
Basal KroppskÀnnedomTM och Mindfulness som gruppbehandling : hur pÄverkas psykisk ohÀlsa?
Bakgrund: Psykisk ohĂ€lsa har under de senaste Ă„ren gĂ„tt om rörelseorganens sjukdomar som frĂ€msta orsak till lĂ„ngtidssjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohĂ€lsa innebĂ€r en försĂ€mrad livsÂkvalitet för de drabbade och leder till stora samhĂ€llskostnader. Forskning krĂ€vs för effektivare sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykisk ohĂ€lsa.Syfte: Studiens syfte var att undersöka förĂ€ndringar avseende Ă„ngest, depression, stress och kroppsÂliga symtom hos patienter som deltagit i gruppbehandling i Basal KroppskĂ€nnedomTM (BK) i kombination med Mindfulness (MF).Metod: Studien genomfördes med ?single group design?. MĂ€tningar av grad av Ă„ngest, depression, stress och kroppsliga symtom utfördes före och efter gruppbehandlingen med formulĂ€ren HAD, SCL-90 och SCI-93.Sammanlagt behandlades Ă„tta grupper under perioden 2008 ? 2010.
Attityder till psykisk ohÀlsa hos vÄrdpersonal som arbetar inom psykiatrisk verksamhet
Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohÀlsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, Älder och utbildningsnivÄ. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohÀlsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats anvÀndes. Data insamlades frÄn 216 returnerade enkÀter frÄn vÄrdpersonal inom psykiatrin. FrÄgeformulÀret Nya CAMI-S med 29 pÄstÄenden anvÀndes.
Parkens betydelse för stadens identitet :
För att locka nya invÄnare och turister strÀvar mÄnga stÀder efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invÄnare i Uppsala och företrÀdare för trÀdgÄrdar och parker i staden. Parken Àr betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktÀr Ät staden. Parken har Àven betydelse för individens upplevelse av staden beroende pÄ hennes förestÀllningar om parken. Detta kan bero pÄ parkens tillgÀnglighet och attraktivitet och Àven pÄ hur stor kunskap om platsen man har.
Finns det en trend i psykisk ohÀlsa hos högstadieelever? : ? Skillnader i familjesituation, nationellt ursprung och kön
 Syftet med denna studie Àr att med longitidunella data, dÀr man följer samma individer över tid, frÄn 2000-talet ta reda pÄ om det finns en trend i psykisk ohÀlsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras pÄ longitudinella data som inhÀmtats före 2000-talet och dÀrför avser denna studie att delge fÀltet ny och aktuell kunskap dÄ denna studie baseras pÄ longitudinella data frÄn 2004 och framÄt. Vidare Àmnar studien undersöka huruvida tonÄringarnas familjesituation och nationellt ursprung pÄverkar en eventuell trend i den psykiska ohÀlsan samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohÀlsa över tid och att flickor i större utstrÀckning Àn pojkar upplever psykisk ohÀlsa. Ingen av de övriga variablerna visade pÄ nÄgon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).
Ett socialt Dream Team : En studie om manlig identitet och meningsskapande i Stockholm Konstsim Herr
Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda manliga konstsimlag i Sverige. Och Àr ett av fÄ i vÀrlden. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tÀvlingen Men?s Cup, den enda tÀvlingen för manliga konstsimlag.Jag har i den hÀr uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mÄn deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en manlig identitet i och genom konstsimmet.Jag har gÄtt till vÀga sÄ att jag har gjort nÄgra intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys pÄ det.Centrala begrepp Àr maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu. .
Skolkuratorers förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete : En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i VÀstmanland arbetar för att förebygga psykisk ohÀlsa och frÀmja psykisk hÀlsa hos ungdomar
Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhÀllsekonomiska kostnader. Insatser som frÀmjar psykisk hÀlsa hos barn och unga Àr högst relevant och skolan har en viktig roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhÀlsan Är 2010 och ska i sin roll frÀmst arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i VÀstmanland arbetar för att förebygga psykisk ohÀlsa och frÀmja psykisk hÀlsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.
Betydelsen av socialt stöd för upplevelsen av psykisk ohÀlsa : En kvalitativ socialpsykologisk studie som omfattar Ätta individer i ett kommunalt rehabiliteringsprojekt
Med denna socialpsykologiska studie ville vi fÄ en ökad förstÄelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn pÄ sin psykiska ohÀlsa. De Ätta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohÀlsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohÀlsa och professionella hade störst inverkan pÄ individernas syn pÄ sinpsykiska ohÀlsa. I analysen anvÀnde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.