Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1.

Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en Identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.

Skogsstyrelsen i norra Hälsingland utförde under vintern och våren 2005 en analys av röjningsbehov med fjärranalysredskapet Enforma. Man ville se om denna metod för Identifikation av markägare med röjningsbehov gav önskad effekt, dvs. var kostnadseffektiv och identifierade ett verkligt röjningsbehov. Skogsstyrelsen ville också se om riktad röjningsinformation till skogsägare med ett identifierat röjningsbehov gav högre röjningsintensitet än mer allmän röjningsinformation. Slutligen ville man analysera hur denna form av information emottogs av skogsägarna. Studien utfördes genom enkätutskick år 2005 till två grupper om 40, respektive 39, skogsägare, som båda identifierats ha ett röjningsbehov via Enforma.

Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen därför inte tillräckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhället; tjänster och varor förväntas vara anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Även den egna bostaden innefattas av detta. Människor vill ha ett personligt boende som de själva kan styra över vilket under lång tid gjort att det egna huset med trädgård varit populärt. Genom urbanisering har städerna blivit ytmässigt större och invånarantalet högre.

SAMMANFATTNINGBakgrundI världen finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, västra och nordvästra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvänjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen är några. Könsstympning kan leda till både omedelbara och långsiktiga komplikationer som bland annat svår smärta, blödning, cystor, sexuella svårigheter och psykiska besvär. I och med invandringen kommer vårdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i västerländska länder.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).

Denna uppsats utgår från ett potentiellt problem att försvaret bytt inriktning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar men ändå i stort behållit bredden av förbandstyper, den s.k. förmågebredden. Men hur är då en nästan oförändrad förmågebredd ett faktum trots paradigmskiftet från invasionsförsvar till insatsförsvar? Invasionsförsvaret begripliggjorde olika behov som kunde återspeglas i den dåvarande förmågebredden. Ett historiskt arv kan därmed utgöra en förklaring till hur förmågebredden bevarats in i insatsförsvaret.

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt.

RFID innebär, vid sidan av streckkoder, ytterligare ett sätt att identifiera föremål. Fördelen med RFID är bland annat att Identifikation kan göras utan fysisk eller visuell kontakt och med avstånd på flera meter. Ett eventuellt användningsområde för RFID skulle kunna vara på transporter vid inchecknings- och bordningsprocessen till färjetransporter för att snabba upp logistikflödet.De potentiella mervärden som detta skulle kunna medföra är bland annat snabbare incheckning och avlämning/avhämtning av transportenheter, bättre spårning av transportenheten, ökad säkerhet och effektivare arbete på kajen. Ett antal frågeställningar sattes upp inom tre huvudområden: allmän orientering av RFID-teknik, mervärden och investeringsanalys. Dessutom tillkom några andra intressanta frågeställningar kring bland annat alternativa identifieringsverktyg, tillämpningar i andra sammanhang och säkerhet.´Fokus på arbetet har dock legat på att försöka visa på mervärden och fördelar med att använda RFID-tekniken.Som grund för att besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning gjorts över det studerade systemet från terminal - färjetransport ? terminal, där Schenker och Stena Line varit de inblandade aktörerna.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.