Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av språkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och bloggläsare använder sig av språket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i två av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an två blogginlägg samt femton kommentarer från vardera av de två bloggarna.Resultatet visar att blogginlägg och bloggkommentarer innehåller merparten materiella processer vilket innebär att blogginlägg och bloggkommentarer är förankrade i tid och rum, resultatet visar också att förstadeltagaren är av personlig karaktär. Av resultatet framkom att blogginlägg och bloggkommentarer byggs upp med hjälp av påståenden som förväntas accepteras eller ifrågasättas, av textens mottagare men även ett antal uppmaningar och frågor som kräver handling av den som uppmanas eller tillfrågas. En analys av blogginläggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sätt för bloggare och bloggläsare att markera sin egen närvaro i texten är genom användningen at pronomenet jag medan ett vanligt sätt att tilltala någon är genom användningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att språket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och bloggläsare och även hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och bloggläsare är av personlig karaktär och byggs upp genom att människor delar personliga erfarenheter, kunskaper, känslor eller tankar med varandra men även genom att bloggare och bloggläsare tilltalar varandra direkt.

Ett införlivande av yrkesrollen och en Identifikation utefter denna är något som händer många individer, speciellt vid dem tillfällen yrket kräver mycket av individens engagemang och tillförlitlighet. Studien syftar till att undersöka yrkesgruppen polis och hantering och möjliga strategier som kommer med det komplexa yrket, och då specifikt upplevelsen av närmandet mellan yrkesliv och privatliv. Även att se om olika strategier för hantering och gränsdragning mellan yrkesliv och privatliv existerar. I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats och en intervjustudie inom poliskåren utgör det empiriska material som studien baserar sig på. Materialet har i sin tur analyserats utefter valda teorier inom Goffmans dramaturgiska perspektiv i samband med en teori om individens befinnande i en mittenregion.

The purpose of this study is to illustrate and analyze what the socializing process of the Finn­ ish woman looks like ant to discuss what contributes to the feeling of inclusion, or the feeling of exclusion. The questions asked in the study aim to classify what influenced the decision to move to Sweden. Furthermore they aim to describe what the life in Sweden has been like and what the socialization process for the Finnish woman  looks like. Finally I will study what kind of impact the change of life has had for the feeling of inclusion and for social identity. Initially the Finnish immigration to Sweden, through time, is described and then earlier stud­ ies relation to this study is accounted for. Then the role of social pedagogy in this study is presented.

En gymnasieklass i spanska som modernt språk, steg 4, fyllde i tre enkäter om hur dialogen kan fungera som en didaktisk resurs för en gemensam läsning av skönlitterära texter, i detta fall en microberättelse/kortprosa. I studien är begreppet dialog centralt och förstås som en didaktisk resurs för att skapa ny kunskap och innebörd av texten utifrån en kontinuerlig interaktion mellan elevläsare, dvs. läsare som är elever och läser i ett skolsammanhang. Studien omfattar relevanta aspekter av den fiktiva texten och dess läsning ur ett dialogiskt perspektiv, relationen mellan läsning och dialog för förståelse och tolkning av den fiktiva texten, elevläsarnas motivation, deltagande och delaktighet inom de olika faserna av läsningen och dialogen samt hur det didaktiska sättet att använda den fiktiva texten i undervisningen påverkar elevernas tolkning.Resultatet visar att ett dialogiskt samarbete minskar svårigheter i läsningen av skönlitterära texter. Elevläsarnas mål med läsningen är att lära sig nya ord samt att uttrycka sig på spanska och i mindre grad tolkningen av själva texten utifrån kultur och författarens kontext.Dialogen ses som en adekvat strategi för att underlätta svårigheter i läsningen av texten när det gäller i översättning, förståelse och tolkning.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Användningen av tillfällig arbetskraft ökar och är numera ofta en integrerad del i många verksamheter. Tillfälligt anställda har generellt sett sämre förbindelser med verksamheterna där de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frågor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer på arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfälligt anställda och verksamheterna som de arbetar på.Frågeställningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar på?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgår ifrån personal från bemanningscentrum i Nynäshamns kommun samt de verksamheter som de arbetar på.

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet.

Konflikter är en vanlig förekommande företeelse på förskolan då barn med olika bakgrunder och skilda uppväxtvillkor möts och ska samspela med varandra. Många tillfällen ges för barn på förskolan att jämföra sig med andra samt att finna likheter och olikheter. Dessa olikheter kan ge upphov till onödiga konflikter som oftast baseras på missuppfattningar. Uppkomst av konflikter på förskolan är därför inget märkligt då det ställs krav på barnen att kunna vistas i en grupp och sätta sina individuella behov till sidan och att kunna infoga sig i kollektivet. Intresset med vår studie ligger i att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har gentemot konflikter samt vilka metoder de arbetar utifrån för att hantera eller förebygga konflikter på förskolan. Forskningen inom detta fält har pekat i samma riktning mot olika begrepp som vi har fördjupat oss i för vår studie.

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen är att blottlägga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildspråk, samt jämföra framställningen med respresentationen av de amerikanska karaktärerna i valda filmer. Målet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar på en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten där den egna upplevelsen av filmerna står i centrum. Jag har även använt mig av intersektionalitet för att täcka alla identitetsskapande aspekter så som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där.Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska.

Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien Friends; Vänner i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals ? A critical approach (2003).Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.