Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Konsumentens roll har förÀndrats. Hon har gÄtt frÄn att ha varit en stÀndigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmÄga att pÄverka och stÀlla krav. Hennes nya krav innebÀr att företag tvingas förÀndra sin syn pÄ kommunikationen som en monolog frÄn företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de tvÄ parterna. Trots att kravet pÄ dialog kommit frÄn konsumenten mÄste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lÀgga tid pÄ att engagera sig i denna. SÄdan problematik utspelas bland annat i sociala nÀtverk.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur olika anstÀllda pÄ en given industri ? kollektivarbetare och tjÀnstemÀn - reflekterar över sina arbetsklÀder och vilket symboliskt vÀrde klÀderna har i deras kontext, samt hur detta pÄverkar deras egen identitet. FrÄgestÀllnigarna arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Vilket symboliskt vÀrde har arbetsklÀder för de anstÀllda pÄ den givna industrin? Och, hur pÄverkar arbetsklÀdernas symboliska vÀrde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig pÄ samtalsintervjuer med tre anstÀllda frÄn en industri, och dÀr empirin tolkas utifrÄn sociologiska teoretiska modeller sÄsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp frÄn sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrÄn analysen av empirin, Àr att pÄ denna industri sÄ finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprÀtthÄlls genom arbetsklÀders symboliska vÀrde. ArbetsklÀdernas symboliska vÀrde bestÄr i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fÀlt.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

Ett införlivande av yrkesrollen och en identifikation utefter denna Ă€r nĂ„got som hĂ€nder mĂ„nga individer, speciellt vid dem tillfĂ€llen yrket krĂ€ver mycket av individens engagemang och tillförlitlighet. Studien syftar till att undersöka yrkesgruppen polis och hantering och möjliga strategier som kommer med det komplexa yrket, och dĂ„ specifikt upplevelsen av nĂ€rmandet mellan yrkesliv och privatliv. Även att se om olika strategier för hantering och grĂ€nsdragning mellan yrkesliv och privatliv existerar. I denna studie har en kvalitativ metod tillĂ€mpats och en intervjustudie inom poliskĂ„ren utgör det empiriska material som studien baserar sig pĂ„. Materialet har i sin tur analyserats utefter valda teorier inom Goffmans dramaturgiska perspektiv i samband med en teori om individens befinnande i en mittenregion.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det Àr möjligt att blanda objekt frÄn olika tidsepoker i spelet Sanctum utan att spelaren observerar nÄgon avvikelse. Detta Àr intressant dÄ vi kan se om det Àr texturen eller formen som Àr mest dominant nÀr det gÀller att smÀlta in i en miljö, vilket kan anvÀndas för att förenkla arbetsprocesser vid skapade av spelgrafik eller vid design av miljöer, bÄde utanför och innanför virtuella miljöer.Jag har valt att anvÀnda en kvantitativ undersökning dÀr testpersonerna fick se pÄ ett kort filmklipp med fyra objekt med tvÄ olika texturer, vardera placerade i en spelmiljö med tvÄ omrÄden frÄn olika tidsperioder i Sanctum. DÀrefter fick testpersonerna svara pÄ frÄgor om de hade observerat nÄgot objekt som avvek frÄn sin miljö och i sÄ fall om det var texturen eller formen som avvikit. De fick sedan veta vad undersökningen gÄr ut pÄ och fick sedan se pÄ filmklippet en gÄng till med möjligheten att spola och pausa i filmklippet. DÀrefter fick testpersonerna svara pÄ frÄgor en gÄng till om objekt som avvikit och i sÄ fall vad som avvek.Undersökningen har visat att det inte Àr möjligt att blanda objekt frÄn olika tidsepoker om texturen inte modifierats utan att en avvikelse observeras.

The purpose of this study is to illustrate and analyze what the socializing process of the Finn­ ish woman looks like ant to discuss what contributes to the feeling of inclusion, or the feeling of exclusion. The questions asked in the study aim to classify what influenced the decision to move to Sweden. Furthermore they aim to describe what the life in Sweden has been like and what the socialization process for the Finnish woman  looks like. Finally I will study what kind of impact the change of life has had for the feeling of inclusion and for social identity. Initially the Finnish immigration to Sweden, through time, is described and then earlier stud­ ies relation to this study is accounted for. Then the role of social pedagogy in this study is presented.

Företagen börjar mer och mer anvÀnda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna Àr dock inte optimerad idag, informationstillgÀngligheten skulle kunna gÄ att förbÀttra. Med informationstillgÀnglighet menar vi, i denna uppsats, att anvÀndaren ska fÄ den information som Àr relevant för honom/henne i rÀtt tid, kunna göra sökningar nÀr han/hon behöver fÄ tag i information och fÄ resultatet presenterat för honom/henne pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Han/hon ska Àven kunna fÄ tag i information genom samarbete med andra anvÀndare. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skapa förstÄelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tÀnkas anvÀndas, detta för att öka informationstillgÀngligheten i företagsportaler.

En gymnasieklass i spanska som modernt sprÄk, steg 4, fyllde i tre enkÀter om hur dialogen kan fungera som en didaktisk resurs för en gemensam lÀsning av skönlitterÀra texter, i detta fall en microberÀttelse/kortprosa. I studien Àr begreppet dialog centralt och förstÄs som en didaktisk resurs för att skapa ny kunskap och innebörd av texten utifrÄn en kontinuerlig interaktion mellan elevlÀsare, dvs. lÀsare som Àr elever och lÀser i ett skolsammanhang. Studien omfattar relevanta aspekter av den fiktiva texten och dess lÀsning ur ett dialogiskt perspektiv, relationen mellan lÀsning och dialog för förstÄelse och tolkning av den fiktiva texten, elevlÀsarnas motivation, deltagande och delaktighet inom de olika faserna av lÀsningen och dialogen samt hur det didaktiska sÀttet att anvÀnda den fiktiva texten i undervisningen pÄverkar elevernas tolkning.Resultatet visar att ett dialogiskt samarbete minskar svÄrigheter i lÀsningen av skönlitterÀra texter. ElevlÀsarnas mÄl med lÀsningen Àr att lÀra sig nya ord samt att uttrycka sig pÄ spanska och i mindre grad tolkningen av sjÀlva texten utifrÄn kultur och författarens kontext.Dialogen ses som en adekvat strategi för att underlÀtta svÄrigheter i lÀsningen av texten nÀr det gÀller i översÀttning, förstÄelse och tolkning.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

AnvĂ€ndningen av tillfĂ€llig arbetskraft ökar och Ă€r numera ofta en integrerad del i mĂ„nga verksamheter. TillfĂ€lligt anstĂ€llda har generellt sett sĂ€mre förbindelser med verksamheterna dĂ€r de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frĂ„gor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer pĂ„ arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfĂ€lligt anstĂ€llda och verksamheterna som de arbetar pĂ„.FrĂ„gestĂ€llningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar pĂ„?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n personal frĂ„n bemanningscentrum i NynĂ€shamns kommun samt de verksamheter som de arbetar pĂ„.

Tidigare forskning pekar pÄ att prehospitala hot och vÄldsituationer Àr ett vanligt förekommande problem. DÀremot saknas vÀsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vÄrdmötet. Detta anses viktigt dÄ hot och vÄld har en negativ inverkan bÄde pÄ patient och vÄrdare. Genom att klargöra vad det Àr som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring Àmnet och den negativa spiral som hotet kan innebÀra för bÄde vÄrdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vÄrdmötet.

Syftet Àr att analysera och beskriva hur lÀrare erfar en förÀndrad lÀrarroll i samband med nÀtbaserad undervisning som bygger pÄ relationen mellan det lokala och det globala klassrummet. Young Masters Programme Àr en nÀtbaserad global kurs inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Data till denna studie kommer frÄn medverkande lÀrares skriftliga svar pÄ intervjufrÄgor, vilka analyseras genom ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Forskningsdata utgörs av lÀrares redogörelser av deras erfarenheter. Studien visar att flertalet av de deltagande lÀrarna ser komplexiteten i lÀrandet för hÄllbar utveckling i globala sammanhang, Global Learning for Sustainable Development (GLSD), och vill arbeta multidisciplinÀrt och ÀmnesgrÀnsöverskridande med Education for Sustainable Development (ESD) i globala nÀtverk.

Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner pĂ„ ett SamhĂ€llsbyggnadskontor. Den försöker svara pĂ„ tvĂ„ frĂ„gor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder frĂ„n Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lĂ€mpliga för att utforma en sĂ„dan designprocess? I min studie har jag anvĂ€nt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext pĂ„ kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll Ă€ven en designworkshop tillsammans med nĂ„gra medarbetare pĂ„ kontoret.