I mÄnga organisationer Àr minskade utbildningskostnader ett av de viktiga skÀlen för att anvÀnda e-learning. En av de metoder som anvÀnds för detta Àr att dela inlÀrningsmaterial och information mellan olika system. PÄ sÄ sÀtt behöver samma material inte skapas om pÄ nytt och analys av insamlad information blir mycket enklare. Sharable Object Reference Model (SCORM) har lÀnge varit en standard för att ÄteranvÀnda inlÀrningsmaterial, men har med tiden blivit förlegad. E-learning utvecklas tillsammans med teknik och interaktions-möjligheter.

Uppsatsens syfte Àr att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förstÄelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frÄngÄ dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades pÄ sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gÀllande identitetskonstruktion och socialisation har vi frÀmst anvÀnt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att fÄ en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) anvÀnts.

Bakgrund: MÄnga patienter inom vÄrden drabbas av venösa bensÄr och det Àr en orsak till bÄde fysiskt och psykiskt lidande. LÀkningstiden Àr lÄng och venösa bensÄr Àr ofta Äterkommande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med venösa bensÄr uppfattar sitt sjukdomstillstÄnd Metod: Tio vetenskapliga artiklar med inriktning pÄ patienters upplevelse av att leva med venösa bensÄr söktes fram. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med hjÀlp av relevanta och vedertagna söktermer. DÀrefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.

The aim of the Master?s Thesis work is to study and develop algorithms for autonomous travel of a UGV (Unmanned Ground Vehicle). A vehicle for the mounting of sensors has been constructed in order to perform the work. Since the UGV is to be used outdoor in urban areas, GPS can be used. To improve precision and robustness, inertial navigation is used in addition to GPS, since GPS reception is likely to be diminished in such areas.

ProblemomrÄde: Idag Àr anvÀndandet av peer-to-peer (P2P) - applikationer sÄsom KaZaa, ICQ och Seti@home utbrett bland privatpersoner. AnvÀndningen inom företag Àr dock Ànnu i sin linda. Vi kommer dÀrför i den hÀr uppsatsen utreda om ett eventuellt införande av P2P- teknik i ett företagsnÀtverk ger nÄgra fördelar jÀmfört med en klassisk Client/Server-lösning. Hypotes: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?En P2P-lösning ger fördelar för företaget jÀmfört med en Client/Server-lösning? Genomförande: För jÀmförelsen mellan P2P och Client/Server definierades och jÀmfördes fem omrÄden: SÀkerhet, AnvÀndbarhet, TillgÀnglighet, Bandbredd samt Utrustningskrav.

Servervirtualisering har blivit en allt vanligare syn inom IT-vÀrlden och sÀrskilt för de som har stora serverparker eller för verksamheter som Àr ute efter att effektivisera och skÀra ner pÄ sina kostnader. Eftersom att virtualisering tillÄter konsolidering av hÄrdvara leder detta till en lÀgre energiförbrukning och behovet av stora lokaler minskar. Med servervirtualisering gÄr det att köra samma arbetsbelastning pÄ mindre antal servrar Àn det behövdes innan bytet till servervirtualisering.DÄ det kan vara svÄrt att hÄlla reda pÄ vad ett virtualiseringssystem har för egenskaper och funktioner har vi i denna studie valt att göra en jÀmförelse mellan tre marknadsledande hypervisors frÄn: VMware, Microsoft och Citrix. Innan jÀmförelsen redovisas i studiens tabeller presenteras en övergripande teoridel kring servervirtualisering och sedan en genomgÄng av de kategorier som ligger i fokus för jÀmförelsen.Studien kommer ocksÄ att visa pÄ hur en P2V-migrering gÄr till med tvÄ av studiens virtualiseringssystem. En fysisk server med Windows Server 2012 som har webbserverollen installerad migrerades utan problem till en virtuell maskin pÄ respektive virtualiseringssystem.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefÀr 7 av 1000 resvÀskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resvÀskor. Kostnaden kopplattill detta Àr stor hos mÄnga flygbolag, dÄ det innebÀr manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage Àr Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp pÄ flygplatser runt om i vÀrlden som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullstÀndig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i vÀrlden skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD Ärligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering pÄen flygplats har medfört fler fördelar Àn nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till frÄganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering pÄ svenska flygplatser.

Bakgrund:I LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram Ànnu tydligare Àn vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 stÄr det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstÄ och förÀndra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero pÄ mÄnga olika orsaker. Till exempel kan det bero pÄ historieundervisningens upplÀgg eller elevernas förmÄga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet frÄn vÄr studie förhÄller sig till tidigare forskning inom Àmnet.Syfte:Syftet Àr att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vÄr undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jÀmfört med resultat frÄn tidigare forskning.

KarriÀretablering - en krokig vÀg framÄtEn studie i karriÀrskapandet för individer med avslutad gymnasiesÀrskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera karriÀrskapandet inom mÄlgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende pÄ identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset Àr att erhÄlla en djupare förstÄelse för hur individer med sÀrskolebakgrund bli bemötta, kÀnner tillhörighet samt hur deras förvÀntningar har uppfyllts i övergÄngen frÄn gymnasiesÀrskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar tvÄ datainsamlingsmetoder i form av enkÀtinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar pÄ unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, dÀrför finns det en kunskapslucka och ett samhÀlligt intresse av att fÄ syn pÄ denna mÄlgrupps karriÀretablering.Studiens resultat Àr att hur etableringsfasen tar sitt uttryck Àr beroende av en mÀngd olika orsaker. Individuella framgÄngsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd trÄd igenom respondenternas berÀttelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

Begreppet organisationsidentitet har vuxit i popularitet, bÄde som teori för forskare och som strategi för företagsledning. Samtidigt ser vi en trend pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det blir allt vanligare att hyra in arbetskraft istÀllet för att anstÀlla direkt i organisationen. Men vad hÀnder med organisationsidentiteten nÀr de anstÀllda Àr tillfÀlligt dÀr och dessutom har en dubbel organisationstillhörighet, bÄde till konsultföretag och till kundföretag?Den hÀr studien riktar in sig pÄ konsulternas upplevelser av organisationsidentitet. Syftet Àr att bidra med kunskap till det teoretiska begreppet organisationsidentitet som tidigare inte har inkluderat tillfÀlliga medlemmar i en organisation, som till exempel konsulter i bemanningsbranschen.

Transportbranschen Àr en av de branscher som ofta förekommer i debatten kring klimatförÀndringar, men de Àr Àven en av de branscher som ligger lÄngt fram i utvecklingen vad gÀller redovisning kring hÄllbar utveckling. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda vad som ger en lyckad eller god hÄllbarhetsredovisning. Med lyckad eller god menas att hÄllbarhetsredovisningen bidrar till att ge företaget legitimitet frÄn sina intressenter samt att hÄllbarhetsredovisningen tillgodoser intressenternas informationsbehov och att företaget lyckas kommunicera sin hÄllbarhetsredovisning till sina intressenter. Detta skall göras genom att utifrÄn teorier kring intressenter, legitimitet och kommunikation analysera riktlinjer som finns för hÄllbarhetsredovisning samt genom att studera tvÄ fallföretag inom transportbranschen, vilka har prisats som goda förebilder. En lyckad hÄllbarhetsredovisning Àr en redovisning som följer de uppsatta riktlinjer och standarder t.ex GRI och FN:s Global Compact, som idag finns och som erbjuds till företag som vill anvÀnda sig av hÄllbarhetsredovisning.

VÄrt syfte var att undersöka hur medias bild av BiskopsgÄrden pÄverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor dÀr. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 Är. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av vÄra data, analy-serade vi dem med hjÀlp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fÀlt, habitus och kapital. Vi fann att vÄra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av BiskopsgÄrden, utan att de tyckte att media överdriver eller förvrÀnger bilden av stadsdelen. Det var Àven tydligt att de separerade medias bild frÄn sina egna bilder, som prÀglades av gemenskap och en positiv identifikation.

Denna uppsats behandlar en ny typ av incitament för anvÀndning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anstÀllde med belöningar i form av, för den anstÀllde, statusladdade symboler eller funktioner pÄ den anstÀlldes arbetsstation. DÄ denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss pÄ att undersöka vad olika representanter pÄ företag anser om idén. Vi har ocksÄ till syfte att ta reda pÄ om de anstÀllda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

Titel: Det sociala intranÀtet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika HÀllerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas instÀllning till och anvÀndandet av Semcons intranÀt.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras pÄ intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: GenomgÄende för studien Àr att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhÄllande till frÄgorna. Vad gÀller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som Àr osÀkra över sin organisationstillhörighet. Det rÄder Àven delade meningar kring hur ett socialt intranÀt kan medverka till att identifikationen med Semcon stÀrks. Vissa menar att ett socialt intranÀt kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information pÄ avdelningsnivÄ för att uppnÄ detta.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀsarnas upplevelse av populÀrlitteratur med utgÄngspunkt frÄn: lÀsarens kontakt med bok och karaktÀrer; behovet av realism i texten och huruvida boken fÄr dem att tÀnka. TvÄ olika författare och tvÄ olika bokserier har analyserats. Dessa Àr J.K. Rowling med Harry Potter och Dennis Lehane med deckarparet Patric Kenzie och Angie Gennaro. LÀsarnas Äsikter hÀmtas frÄn olika webbforum.