Sökresultat:
4503 Uppsatser om Identifiera slöserier - Sida 63 av 301
Team, motivation, belöning, arbetstillfredsstÀllelse
Denna uppsats syftar till identifiera och förklara sambandet mellan belöning, inre motivation, yttre motivation och arbetstillfredsstÀllelse med teamprestationer vid produktinnovation. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi utfört en surveyundersökning genom telefonenkÀter med 69 företag. Vi fann ett positivt samband mellan teamarbete och teamprestationer vid skapande av innovationer. Vi fann ocksÄ att belöningar ökar chansen för en individ i ett team att bli arbetstillfredsstÀlld vilket leder till en framgÄngsrik innovationsprocess. Om företag ska lyckas skapa framgÄngsrika innovationer mÄste de ge innovatörer incitament i form av belöningar vilket ger upphov till arbetstillfredsstÀllelse och en mer framgÄngsrik innovationsprocess..
Ingen har sett pÄ mig sÄ tidigare : Ungas upplevelse av attraktiva partner
Tidigare forskning av romantisk attraktion har visat att mÀnniskor vÀljer partners bÄde som liknar dem sjÀlva och som kompletterar dem utifrÄn beteendemÀssiga och fysiska egenskaper. Syftet med studien var att fördjupa forskningen och mer precist identifiera vilka egenskaper som anses vÀsentliga vid ett romantiskt intresse hos unga vuxna. Deltagare var 45 individer i Äldrarna 17-26, varav 39 kvinnor. Data samlades in genom öppna enkÀter och analyserades med meningskoncentrering. Analysen resulterade i fem attraktiva egenskaper: Personen ska (1) ha egenskaper jag tycker om, (2) fÄ mig att kÀnna mig speciell, (3) vara attraktiv för mig, (4) vara möjlig att relatera med och (5) bry sig om andra.
Faktorer som utmÀrker framgÄngsrika fastighetsmÀklare
Under 2012 uppmÀrksammades ett ovanligt rÄn i media. En berusad man föll ned pÄ ett tunnelbanespÄr och slog sig medvetslös. DÀrefter rÄnades han pÄ sina vÀrdesaker och lÀmnades Ät sitt öde medan gÀrningsmannen lÀmnade platsen. Syftet med den hÀr undersökningen var att mÀta empati gentemot gÀrningsmannen och brottsoffret i denna hÀndelse. I en kvantitativ enkÀtundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 mÀn.
Vem tar priset? : En studie om hur genusstrukturer tar sig uttryck nÀr svensk journalistik blir prisbelönad
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck nÀr svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i tvÄ delar. Den första delen Àr en kvantitativ översikt dÀr alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan Ären 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrÄn bland annat Àmnesval. DÀrefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjÀlp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmÀrkning samt ?hÄrda? och ?mjuka? nyheter.
Isolering och ensamhet: generella och individuella psykologiska effekter
Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?dÀr ute?. Det krÀvs ett subjekt, en individ, som upplever tillstÄndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill sÀga, finns det psykologiska effekter som kan sÀgas vara oberoende av personligheten? Vilka Àr i sÄ fall dessa effekter? Kanske Àr det sÄ att alla mÀnniskor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever Ängest, oro och depression? En sÄdan slutsats gÄr dock inte att slÄ fast utifrÄn det material som har analyserats i detta arbete, dels pÄ grund av metodologiska begrÀnsningar och dels pÄ grund av att fenomenen isolering och ensamhet Àr svÄra att isolera frÄn det upplevande subjektet..
Vem Àr din coach? : Var i organisationens hierarki anvÀnds coacher och vad Àr en coach?
Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.
LÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi : -identifiering, ÄtgÀrder och diagnostisering
Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vad som ligger till grund för de ÄtgÀrder man som pedagog vÀljer för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har Àven syftat till att ta reda pÄ om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av ÄtgÀrder beroende pÄ om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder dÀr data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till Àr att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant pÄ för att kunna identifiera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att pedagoger i allmÀnhet tycks ha en positiv instÀllning till genomförandet av kartlÀggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har nÄgon betydelse vid val av ÄtgÀrder som pedagoger anvÀnde.
Bolagskoden- Förtroendet för professionen
Uppsatsen syftar först till att identifiera den instÀllning som de auktoriserade revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande ÄtgÀrder de auktoriserade revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer pÄverkar revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. DÄ vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om instÀllning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande ÄtgÀrder. VÄr undersökning visar att revisorer med en positiv instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rÀtt ÄtgÀrder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..
Det privata sparandets bestÀmningsfaktorer : En panelanalys av individers förmögenheter
Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.
Hitstandard: Myt eller verklighet?: Finns det verkligen en idealform vid komponering av populÀrmusik?
Det har under lÄng tid existerat en diskussion gÀllande huruvida det finns en formel för att skriva musik som tilltalar alla. I detta arbete gjordes ett försök att ta reda pÄ om sÄ Àr fallet. Detta gjordes genom att analysera tio listettor frÄn Trackslistan och identifiera gemensamma nÀmnare sÄsom form, tempo, tonart, instrumentsÀttning och ackordföljd. Med hjÀlp av de gemensamma nÀmnarna skapades en idealform som borde tilltala flertalet lyssnare. En lÄt komponerades efter idealformen, och jÀmfördes i lyssningstest med andra variationer pÄ lÄten för att se om försökspersonerna föredrog idealformen.
Skolsjuksköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi
Bakgrund Ăvervikt och fetma Ă€r en folksjukdom och ett av de största globala hĂ€lsoproblemen i vĂ„r tid. Det Ă€r den femte största orsaken till dödsfall vĂ€rlden över och Ă€r en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland bĂ„de barn och vuxna och Mississippi Ă€r den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning pĂ„ nĂ€stan tre miljoner invĂ„nare och hĂ€lften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma.
Autism och omvÄrdnad - hur kan vÄrdpersonal underlÀtta mötet med hÀlso- och sjukvÄrd för barn och ungdomar med Autstic Spectrum Disorders?
Autistic Spectrum Disorders (ASD) Àr ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. PÄ grund av dessa patienters svÄrigheter att kommunicera och interagera med andra mÀnniskor utgör de ocksÄ en patientgrupp med ett speciellt omvÄrdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vÄrdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att identifiera de specifika omvÄrdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hÀlso- och sjukvÄrd. Studien har utformats som en litteraturstudie dÀr syfte och frÄgestÀllning har besvarats utifrÄn granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvÄrdnadsbehov patienter med ASD har och pÄ vilket sÀtt vÄrdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..
Kunskap vÀger tungt men Àr lÀtt att bÀra : en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov
Datum: 2007-06-21Författare: Gottvall, MariaHolmqvist, ElinNivÄ/utbildning: D-nivÄ (MagisternivÄ) FöretagsekonomiHandledare: Nils WÄhlin, Niklas WahlströmTitel: Kunskap vÀger tungt men Àr lÀtt att bÀra ? en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehovProblem: ?Hur vÀl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning??Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma och öka förstÄelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i SödertÀlje, genom att:? Identifiera osynliga mellanchefer.? Utveckla förstÄelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.? JÀmföra de osynliga mellanchefernas syn pÄ dess fortbildningsbehov med deras chefs syn pÄ detta behov.? Identifiera eventuella skillnader mellan tvÄ avdelningar angÄende osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.? Utveckla förstÄelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkÀt med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats Àr att försöka utveckla förstÄelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket Àven innebÀr att vÄrt teoretiska ramverk frÀmst ligger till grund för att ge lÀsaren en bakgrund och förstÄelse till det problem vi studerar. VÄrt angreppssÀtt kommer sÄtillvida att till största delen vara fokuserat pÄ ett induktivt angreppssÀtt med svaga deduktiva inslag, vilket Àven stÀmmer vÀl överens med vÄrt val av en hermeneutisk kunskapssyn.Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angÄende hur vÀl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvÀrt.
Faktorer som Àr av betydelse vid val av kost för individer med diabetes typ 2 : - en litteraturstudie
Antalet mÀnniskor med diabetes i vÀrlden ökar, vilket anses bero pÄ den ökadebefolkningsmÀngden, att befolkningen blir Àldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och Àr överviktiga. Diabetes typ 2 Àr den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och Àr kopplad till vÄr livsstil. DÀrför Àr kost och motion grundlÀggande ibehandlingen. Det Àr ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte fÄr tillrÀckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som Àr av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.
TVĂRSNITTSSTUDIE AV PATIENTERS UPPLEVELSE AV SMĂRTA OCH SMĂRTLINDRING
SmÀrta i olika former Àr den största anledningen till att mÀnniskor söker vÄrd. Att vara uppmÀrksam pÄ förÀndringar i patientens tillstÄnd Àr viktigt för att patienten ska fÄ en sÄ god vÄrd sÄ möjligt. Tidigare studier har visat att trots vÄrdpersonalens kompetens ökar inom Àmnet smÀrta genom information och utbildning, fortsÀtter patienters smÀrtprevalens att vara hög. Syftet med denna studie var att redogöra för inlagda patienters synpunkter angÄende smÀrtuppfattning, smÀrtskattning, smÀrtlindring samt uppföljning av smÀrtbehandlingen. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika sjukhus i södra Sverige.