Sveriges Aktiesparares Riksförbund är en ideell förening som står inför stora utmaningar. Organisationen är i grunden en ideell intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier men har även en omfattande kommersiell verksamhet som står för majoriteten av intäkterna. Under senaste åren har intäkterna sjunkit samtidigt som kostnadssidan förblivit relativt konstant och rörelseunderskottet har eskalerat. Nu äventyras organisationens långsiktiga överlevnad om inte omfattande förändringar genomförs. Denna studie är menad att, med hjälp av fem olika teoretiska organisationsperspektiv, söka svar på varför Aktiespararna som organisation har hamnat i ett allvarligt ekonomiskt läge.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplevde att fritidsaktiviteter påverkades av smärta. Som datainsamlingsmetod valdes en intervju. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor. Frågorna utformades från centrala begrepp i The Model of Human Occupation. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle ha diagnosen fibromyalgi och vara i arbetsför ålder.

Denna rapport behandlar flödet i kommande Kårhus Norrköping och inriktar sig på flödena av personal, gäster och varor i den del av kårhuset som kallas ?Mat och nöje?. Denna del innefattar café-, lunch-, pub- samt nattklubbsverksamhet.Under projektets gång har huvuduppgiften varit att granska planritningarna över Kårhus Norrköping. För att kunna genomföra en grundlig granskning har författaren först studerat den nuvarande verksamheten i Studenternas Hus och då tagit hjälp av de nuvarande brukarna. Ett flertal analyser har därefter genomförts på de planritningar som tagits fram i projektet under våren 2005.

This study examines the closure of public libraries, and the nonprofit organizations takeover of them as a phenomenon. The aim is to understand why the nonprofit takeover is common and what the takeover symbolizes and if the discourse in media invokes the views on libraries and the profession.Interviews were made with librarians, politicians and representatives of a nonprofit organization to study different sides of the phenomenon. Other empirical data were found in local and national newspapers and media-channels. I discovered that public libraries are highly valued by both politicians and the community. The study also showed that a library in a community makes people feel valued.

Det övergripande syftet är att beskriva hur och kartlägga varför ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska även öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför på den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien också ge rekommendationer till idrottsföreningar som står inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. Kända referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna ställas i relation till svaren.

The aim of this study was to reach a better understanding of voluntary work and its possible influence on the work role. Based on a phenomenological approach, five voluntary workers from the leisure field were interviewed. The interpretation of the empirical data was based on the Humanistic psychology and its theories about personality, self-realization, motivation and emotion. The results show that the motive behind the voluntary engagement varied amongst the participants and all of them stated more than one motive. However, social motives, wanting to learn more and develop their skills and also wanting to help others, were the most frequent motives among the participants. In the light of the theoretical background for this study, these motives can be understood as being due to the need of self-realization and appreciation from others, and also a wish to reach an ideal self.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som motiverar de som volontärarbetar inom fritid och hälsa samt att se om motivationerna skiljer sig beroende på tid som volontär. En webbenkät med frågor tagna från Volunteer functions inventory (VFI) och Basic need satisfaction at work scale (BNS) skickades ut till 220 volontärarbetare för att få svar på frågorna: Vilka motivationsfaktorer är bäst uppfyllda hos volontärarbetarna och förändras dessa över tid? Resultatet visade enligt VFI att Värderingar, det osjälviska hos människan, Förståelse, viljan att söka nya kunskaper, och Förstärkning, egenutveckling, har högst värden hos volontärerna. Vad gäller BNS så visade resultatet att Kompetens, förståelse för och delaktighet i sin omgivning, var bäst uppfyllt följt av Samhörighet, upplevelsen att tillhöra en viss social miljö. Enligt VFI har tiden som volontärarbetare inget samband med motivationsfaktorerna medan BNS visade att alla faktorer minskade men motivationsfaktorn Samhörighet sjönk mest.

När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis.För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

A new generation has entered the labour market. The group is presented as Generation Y andis described as egocentric, spoiled, unloyal and money oriented. Lecturer advice companieson how to understand and lead this new generation. The advisement creates stereotypicalcharacteristics of the group, which then reflects on the generations own identity development.But aside the stereotypes that are created on the labour market, the generation puts a lot oftheir spare time into volunteer work, which is seen as altruistic. This gives us a contradictoryportrayal of the new generation.The purpose of this paper is to understand the factors that contribute to the voluntary work ofGeneration Y and how the group experiences their own commitment.

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation.