Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken..

Volunteering involves performing tasks without receiving any compensation for it. Interest in this idealistic commitment to non-profit organizations is growing and the primary reasons for this is to help other people, pursue their interests and contribute to the organization.The purpose of the study is to examine what it is that motivates individuals to commit to non-profit organizations. This study will only examine aid organizations. In order to answer the question four different theories have been used and these are the most fundamental theories in this field. These theories are Maslow's hierarchy of needs, Hertzberg's two-factor theory, Self-Determination Theory and The Gift.

Ideella föreningar kräver mycket tid i anspråk från ideellt arbetande personer. För närvarande är det inte lätt att förmå människor att ställa upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen då det är mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstå hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mål och vi har ställt oss frågan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetära resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vårt syfte ville vi göra en undersökning av en samhällsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivå, distriktsnivå och lokala nivå.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening är en förening som finns till för att främja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att män och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per månad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersättning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vägar att på bästa sätt utnyttja dessa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett ideellt ledarskap i praktiken eller om det enbart existerar i teorin. Vi har valt att undersöka detta i tre ideella föreningar, nämligen Friskis & Svettis Lund, Friskis & Svettis Malmö samt Aktiv Ungdom Malmö.Till insamlandet av empirisk data har vi använt intervjuer och enkäter. Slutsatsen är att det ideella ledarskapet, i de tre fallorganisationerna, existerar på olika nivåer på grund av att cheferna/ledarna tar olika mycket hänsyn till de ideella förutsättningarna..

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar organiserandet av skolverksamheten för asylsökande elever..

I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar på landsbygden påverkas av de samhällsförändringar som intåget i det postmoderna samhället har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och därefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien är alla själva verksamma inom idrottsklubbar på små orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar på landsbygden kan komma att utvecklas inom de närmaste åren. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av såväl nya medlemmar som ideellt engagerade tränare och styrelseledamöter. Dessutom påvisar studien en pågående konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering..

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts..

Studien undersöker motiv till att engagera sig ideellt i hjälporganisationer riktade mot kvinnor och barn, samt vad ideellt engagerade i dessa organisationer förväntar sig att få tillbaka. Med ideellt arbete avses arbete som sker oavlönat och frivilligt, samt äger rum på den engagerades fritid. Studien, som är av kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, har genomförts genom intervjuer av nio kvinnor som i dagsläget är frivilligt aktiva i antingen en lokal kvinnojour eller i en internationell biståndsorganisation inriktad på kvinnors rättigheter. Uppsatsen presenterar forskning som rör den ideella sektorn i sin helhet, men även sådan som mer specifikt rör motiv till ett socialt inriktat, ideellt engagemang. I sammanhanget diskuteras om ideella handlingar sker av egoistiska eller av altruistiska motiv, och den forskning som presenteras visar att det ofta handlar om en kombination av dessa.

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

This Master´s thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan några decennier tillbaka. Förändringar inom både samhället och kring ett av uppdragen väcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning väcks också i samband med dessa förändringar. Några av uppdragstagarna känner sig ambivalenta angående regeringens påbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrätter i landet. Det för in frågan på om de borde få betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.