Jag har valt att göra en studie inom ämnena svenska som andraspråk och svenska. Denna studies syfte är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk deltar i olika klassrumssituationer utifrån typ av språkanvändning, fråga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lärandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie är direktobservationer. Jag har använt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv. Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ?4 voices of theology? framtagen av Action Research ? Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv. Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare. Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi. Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ?uppenbarelseteologi? eller ?kärleksbudets teologi?. Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör.

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns. Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör.

Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet med undersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts mot samhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar på hur omvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten.

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen 15 hp, lsv 410Ämne: Svenska språketTermin: Vt 15Handledare: Inga-Lill Grahn.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

During a political election the public?s interest in politics and political journalism increases significantly. During the American presidential election in 2012 a big amount of articles on that topic were published in two of Sweden?s largest newspaper, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Political journalism tends to frame politics as sports, game and scandals rather than focusing on the political issues.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstågen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron på Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid får sin legitimitet genom tron på demokratin.För besvara våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur, tidningsartiklar och källor på Internet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begränsa oss till Internetkällor med så god trovärdighet som möjligt. Den litteratur vi använt oss av är skriven av välkända författare.Resultatet visar att den mest framträdande likheten är att båda krig har använt sig av samma argument för att legitimera kriget. Där USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stärka påvemakten samt återta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande är väldigt viktigt i krig.

I denna uppsats jämförs skillnader mellan svenska och utländska hedgefonder med avseende på avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar är hämtade från de olika fondernas hemsidor. Jämförelser görs under två olika tidsperioder, 18-respekive 48 månader. Mått som beräknas är genomsnittlig årsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utländska hedgefonderna inte skiljer sig mycket åt i det första intervallet.

Syftet med det här arbetet är att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus på regelverk, nätverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tänkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har använt hos av en kvalitativ metod där vi har koncentrerat oss på ett fåtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkäter. Fyra svenska banker har legat till grund för vår deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvärlden har inneburit att utländska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.

Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre ämneskonceptioner och påvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer än Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne".Vårt syfte är att i görligaste mån konkretisera detta svenskämne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterärt bildningsämne. Avslutningsvis har vi ställt upp kriterier för detta litterära bildningsämne, där vi väver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sådant ämne skulle kunna se ut..