En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen.Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig.

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ?det finns något större här i tillvaron?.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Studien analyserar ett samarbete där frågan om kulturmiljöers värde behandlas och där olika aktörer är involverade. Den teoretiska utgångspunkten är att det kan uppstå konflikter mellan samhällsutveckling och vård av kulturmiljö samt att dessa kan synliggöras med hjälp av en aktörsanalys. För att undersöka detta närmare genomförs en kvalitativ studie med en fallstudie som innefattar projekt Citybanan och en av de kulturmiljöer som påverkas av bygget, Gustaf Vasa kyrka. Genom att intervjua personer från de aktörer som har en koppling till fallstudien, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum, Svenska kyrkan och Trafikverket, erhålls åsikter och uppfattningar angående kulturmiljöns värde. Studien visar att det finns konflikter, men inte i samma utsträckning som tidigare forskning indikerar samt att aktörerna tillskriver Gustaf Vasa kyrka olika värden..

Svenska konstskatter i faraTusentals verk försvunna i landets kommunerSkulpturer i skolkorridorer och tavlor på tjänstemannarum. Vår offentliga konst, finansierad av skattepengar, är ett museum dit ingen behöver lösa inträde. Men konst för miljarder riskerar att gå förlorad och antalet försvunna verk är alarmerande.Kontrollen över kommunernas konstsamlingar brister på flera punkter. Enligt vårenkätundersökning som skickats till samtliga 290 kommuner, är det mer än tredjedel av de 192 som svarade som inventerar sällan, och inte har sett över sin konstsamling på fem år eller mer. Elva kommuner vet inte ens när konsten senast setts över.

The courts international juristiction within the European union is regulated by the Brussels I Regulation. Article 2.1 of the Brussels I Regulation contains the fundamental provision. According to this Article the plaintiff shall submit an action where the defandent is domiciled. The Regulation provides exemptions to the this provision in Article 2.1.The court of the international case can also be determined according to Article 5 (1) of the Brussels I Regulation. This Article contains an alternative to the general provision within Article 2.1.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

The purpose of this master thesis is to investigate issues concerning lifelong learning and the role of the public librarian. This is done by examining LärForum Forum for Learning, a project initiated at a public library located outside of Stockholm, with the aim of supporting adults lifelong learning. The major questions raised in this study are: How do the seven librarians interviewed define lifelong learning and how do they perceive their own role in relation to lifelong learning in the public library? Do they work with adult learners in a different way than they do with "ordinary" users of the library? Has their conception of their own role as a public librarian changed as a result of LärForum, and do they find it necessary to acquire new skills because of the project? Data was collected through interviews and observation, and the study is a qualitative case study. The main results are that the librarians see their role in lifelong learning in the public library as self-evident, and they see lifelong learning mostly as learning for an individuals personal development.

Empatiträning i form av simuleringsövningar är en frekvent använd metod inom psykologin. Effekterna av den ger dock motstridiga resultat på ökningen av empatin. Den här undersökningen testade om flickor har högre empati än pojkar, om empati går att öka med övningar samt om det finns ett samband mellan välmående och empati. Övningarna inbegrep bland annat simulering av blind- och dövhet samt forumspel om mobbning. Deltagarna fick före och efter övningarna svara på en enkät som analyserades kvalitativt och kvantitativt.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

AbstractPurpose/Aim: To investigate how the positions between the paper, the public and the elite in society have changed on Aftonbladets Op-Eds and Letter to the editor-pages between 1999 to 2005. In a wider context this means Aftonbladets potential to contribute to the role of the press as a forum of public debate.Material/Method: The study focuses on one week during 1999, 2002 and 2005. Here a quantitative contents analyse with inspiration from conversation (dialogue) analyse has been used.Main results: The study shows that the paper has strengthened its position over this period of time. Mainly by taking a more active role in forming and encouraging the debate. The public was given more space in 2002, then in 1999 and 2005.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en värdefull funktion för fri åsiktsbildning i en väl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar på hur debattsidan förändrats under de senaste 25 åren med utgångspunkt i kön (vem får oftast komma till tals på debattsidan, kvinnor eller män? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helåret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjälp av konstruerade veckor har sju dagar per år slumpmässigt valts ut.Resultaten visar att av våra författare (n = 498) är 75,3 procent av de undersökta författarna män, och 24,7 procent är kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män minskar.

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet.Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.