Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

SAMMANFATTNING I detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten. För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna).

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsättningar fördelaktighet anställda i en svensk grossistverksamhet har vid förändringsarbete. För att uppnåsyftet har dessa forskningsfrågor använts: ?Hur ser anställda i en grossistverksamhet pådelaktighet i förändringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsättningarna för delaktigheti förändringsarbete ut för anställda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvårandeomständigheter och förhållningssätt för delaktighet finns hos anställda igrossistverksamheten??. För att besvara frågorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförändringar och livsmål använts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja arbetsförmåga genom arbetsterapeutiska åtgärder. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter yrkesverksamma på arbetsförmedlingen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes där deltagarna uppmuntrades att berätta om sina erfarenheter av arbetet med att främja arbetsförmåga. Data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Individens engagemang och delaktighet i processen?, ?Aktiviteten som terapeutiskt redskap för förändring? och ?Samverkan med andra aktörer?.

Ungdomarna är idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör på fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har så väljer många ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror på olika aspekter såsom ekonomi, kompisar, föräldrapåverkan och nya fritidsintressen. Därför är det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behålla ungdomar och det är också syftet till denna studie.

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vårdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet på kommunala äldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av åtta stycken baspersonal som arbetade på kommunala äldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan på vårdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?Vårdtagarnas vilja och förmåga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen.För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö.

Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nämligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS användare. Arbetsstugan som är en grupp ideellt arbetande människor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras på en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gång för alla rättas till, så att den skulle kunna släppas vidare för distribution.

Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera engagemangets roll i förhållandet till sociala problem och belysa detta utifrån exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frågor om engagemangets betydelse då det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har använt oss av en rad teorier som vi har tillämpat på sociala problem, engagemang samt på trafficking. Teorier som behandlas är bland annat Meeuwisse och Swärds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhälleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan är återkommande i uppsatsen är objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder på engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi på handel med kvinnor för sexuella ändamål.Vårt intervjumaterial består av fyra kvalitativa intervjuer, med två män och två kvinnor där samtliga är utbildade socionomer.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka värden som på längre sikt har avgörande betydelse för att engagera en kund med avseende på lojalitetsprogram.Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till ca 30 000 respondenter. Till enkäten användes ordinal- och nominalskala för att möjliggöra Spearman?s rho korrelationsanalys med hjälp av statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för acceptera eller förkasta de hypoteser som deducerats från teorin.Resultat: Resultatet visade att trots en pågående negativ trend för lojalitetsprogram så skapar de engagemang och är betydande för kunden. Det värde som visade sig ha signifikant betydelse för engagemanget var kundens mervärde.

Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärturisternas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.

Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.