Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur Ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de Ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera utformningen av ekonomistyrning i Ideella idrottsföreningar. Vi har valt ett induktivt angreppssätt med kvalitativ ansats i form av en komparativ fallstudie. Fem fallföreningar valdes och vi har utfört personliga, semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar Ideella föreningars kontext, vision, budget och nyckeltal samt balanserat styrkort för Ideella föreningar. Vi har även fått använda viss företagsekonomisk litteratur när luckorna i litteraturen om de Ideella föreningarna varit stora.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den Ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den Ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den Ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att Ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i Ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den Ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den Ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den Ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att Ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges Ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

De Ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina Ideella grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande Ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de Ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av Ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i Ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstår bland Ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade även krishanteringsmodeller för att se om någon gick att tillämpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att Ideella idrottsfo?reningar och Ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka Ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till Ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på Ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de Ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

Inom den Ideella sektorn i Sverige är den Ideella föreningen den vanligaste organisationsformen. Genom att anta stadgar och utse en styrelse blir den Ideella föreningen en juridisk person. Som huvudregel är Ideella föreningar skattskyldiga för sina inkomster enligt samma regler och i samma omfattning som gäller för övriga juridiska personer. Från denna huvudregel finns det dock undantag. Är den Ideella föreningen allmännyttig inträder skattelättnader, bland annat i inkomstskattehänseende.

Under 1900-talet har synen på Ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och Ideella krafter. I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete läggs ned varje år, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och kunskap om män och kvinnors motiv till deras Ideella arbete. För att erhålla detta har i studien använts en kvalitativ ansats. Uppsatsen är avgränsad till kvinnor och män som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom Ideella föreningar.