Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande.

Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling.Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden.Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar.Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period.Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad.

Utmaningen som företag och organisationer återkommande konfronteras med är problemet med att hitta lösningar för ostrukturerade problem med information som ofta är otillräcklig och dold i obearbetade datasamlingar. DSS har utvecklats för att i samarbete med det befintliga affärssystemet stödja beslutsprocesser i verksamheter genom att ta fram bästa möjliga beslutsunderlag. Denna studie undersöker hur ett modernt DSS kan stödja beslutsprocessen.För att undersöka hur beslutsprocessen stöds av ett modernt DSS har vi genomfört ett fältexperiment där experimentgruppen har utvärderat olika beslutsstödsfunktioner hos ett DSS system för nätpoker. Fördelen med att studera beslutsstöd i nätpokersammanhang är dels att poker har klart definierade beslutspunkter och dels att förloppet i beslutsprocessen dokumenteras i loggfiler vilka kan användas för att utvinna information. Vi har sammanställt resultaten från experimentet i en gemensam databas och använt oss av försökspersonernas användarupplevelser för att analysera utfallet.Resultatet av studien visar på att varje enskild DSS-funktion kan stödja informationssamlandet, utformning av handlingsalternativ, beslutsvalet och dess implementation.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som ?glömda kriser?. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och fräsch idé?. Vi har ställt oss frågan vad socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching.

Business Intelligence (BI) är ett ämne som ständigt är aktuellt och i takt med en ständigt växande informationsmängd finns det allt fler verksamheter som upplever ett behov av att analysera informationen. Vid Karlstads kommuns Kontaktcenter (KC) finns ett behov av att rapportera om vilka medborgarfrågor som kommer in och registreras samt i vilken mängd frågor inom olika områden kommer in. Ett alternativ som KC har börjat undersöka är att använda sig av BI för att genomföra rapportering och analysering av insamlad information. För att informera KC om vilka utmaningar som finns inom BI tillsammans med verksamhetsstyrning har kandidatuppsatsen arbetats fram. Utmaningarna som beskrivs har hämtats från teori samt intervjuer vid KC och vid Karlstads universitet (KAU) där ett arbete inom BI har pågått i flera år.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheterNivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline LarssonHandledare: Stig Sörling och Tomas KällquistDatum: 2014 ? MajSyfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter.Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna.

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning är att juridiska personer är obegränsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begränsa inkomstskattskyldigheten och för detta krävs att man lever upp till vissa förutbestämda kriterier som innebär att man genomför verksamhet av allmännyttig karaktär.De skattesubjekt som i första hand kommer ifråga för skattebefrielse är stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrån lite olika grunder och vid sidan om de generella bestämmelserna som gäller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmännyttig verksamhet kan skattebefrielse också beviljas med tillämpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

System för säkerhetskopiering och återställning är ett ämne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förändras och datan växer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för säkerhetskopiering och återställning blir allt viktigare i takt med vårt växande IT-samhälle. Vad man väljer för system beror även på vilka krav en organisation ställer och storleken på organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer somoftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa ochför att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner förutvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skallstudien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdragfrån enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack samt olika faktorers påverkan inom tre skildaverksamheter. Budgetslack är vanligt förekommande inom de flesta verksamheter och sessom ett problem som minskar verksamheters konkurrenskraft. Det råder dock delademeningar om vilka faktorer som ökar respektive minskar existensen av slack samtförekommande studier som motsäger varandra. Vi ansåg därför att det vore intressant attstudera ämnet närmare och valde att fördjupa oss i hur faktorerna budgetstyrning,företagsmiljö, agerande i eget intresse, informationsasymmetri, deltagandegrad ibudgetförhandlingen samt budgetmålens inverkan samverkar. Utifrån vår empiriska dataupprättade vi en egen modell som visar hur dessa faktorer påverkade förekomsten av slackinom de tre olika verksamheterna.Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika faktorers påverkan på budgetslack skiljer sigåt mellan olika verksamheter.

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.