Fotboll är en intressant idrott att utforska ur skadeperspektiv då det är en av de mest skadedrabbade idrotterna. Fotbollsskador uppkommer antingen akut eller över tid och åtskiljs beroende om de inträffar under träning eller match. Tidigare studier av elitspelare visar att skador främst inträffar under match i form av akuta skador. De visar också att överbelastningsskador är mer träningsrelaterade och att flertalet av dem inträffar under försäsongen. Skadeincidensen beskrivs i antalet skador per 1000 tränings- respektive matchtimmar.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga.

I den aktuella studien har följder studerats utav nedläggningen av fältarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrån myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anställdas upplevelser. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fältarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat påvisar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vårdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjänsten. Intervjudeltagarna berättar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift är att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Rabies kan delas in i två former, en paralytisk och en furiös form. Immunförsvaret spelar med största sannolikhet en roll vid paralytisk form hos mus, genom till exempel T-lymfocyter, och skador ses i både CNS och PNS. Hur dessa T-celler verkar är dock fortfarande oklart, men det har visats att ett intakt immunförsvar ger den paralytiska formen hos mus. Vid avsaknad av paralys hos mus, står antagligen viruset för de främsta skadorna, som finns i hjärnan, men immunsuppression bidrar också.Hos människa visar studier tvetydiga resultat. Skador har setts både i CNS och PNS vid paralytisk form medan man vid furiös form har sett skador enbart i CNS.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Det är vanligt med skador i hästens mun, inte minst bland ridna hästar. I denna litteraturstudie redovisas därför såväl den normala anatomin och fysiologin i munhålan hos häst som vilka skador och avvikelser som är vanliga i hästens munhåla och om de kommer att påverka den ridna hästen. Arbetet innehåller även en genomgång av hur våra vanliga bett fungerar och vilka tand- eller munskador som hästen riskerar att få på grund av ridning med bett i munnen samt om det finns andra faktorer som kan påverka tandhälsan. Till exempel är tuggandet en viktig del av tandens normala funktion. Genom att tanden består av olika starka material, medför tuggprocessen att tanden slipas.

Bakgrund:Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget.Metod:Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

I dagens samhälle är det allt fler som ägnar sig åt styrketräning på gym oberoende av kön, aktivitetsnivå eller klasstillhörighet. Detta har lett till en stor ökning av antalet gym under slutet av 1900 talet. Styrketräning kan av olika personer bedrivas med olika syften. För en individ kan det vara en kompletterande träning till ordinarie idrott, eller en motionsform för allmänt välbefinnande. Träningsformen används även som rehabilitering efter skada.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.