Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats.

I Sverige har det under de senaste årtiondena skett en samhällsutveckling som delvis har bidragit till att många människor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i särskilt stor utsträckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anställda som istället sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anställda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur anställda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka åsikter arbetsgivaren har kring detta område samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen på desamma kan komma att påverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skånska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att få två olika perspektiv på det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanställt och analyserat med hjälp av mitt teorikapitel, som bland annat innehåller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslångt lärande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det råder brist på främst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anställdas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anställda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har råd att anställa mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrån detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbättra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primärdata samlats in främst via telefonintervjuer. Metoden är baserad på en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsätt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte får ekonomisk ersättning eller mycket låg sådan, är styrning och motivation utifrån visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard är ett styrsystem som utgår från visionen som kompassnål och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusområdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgångspunkt för arbetet med att uppnå visionen.Empiri: Intervjuobjekten är ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet är av ideell art.

Syftet med vår studie är att förstå hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstå hur och på vilket sätt ekonomin är en förutsättning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter på positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har främst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet präglats av en abduktiv karaktär.Ideella fotbollsföreningar måste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Vårt arbete baserar sig huvudsakligen på en fallstudie av prestationsmätning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vår önskan att få en större förståelse för prestationsmätning i ideella organisationer och att utifrån fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom området. Vår teoriram är uppdelad i två delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del där processen och strukturen i prestationsmätningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden därefter.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera utformningen av ekonomistyrning i ideella idrottsföreningar. Vi har valt ett induktivt angreppssätt med kvalitativ ansats i form av en komparativ fallstudie. Fem fallföreningar valdes och vi har utfört personliga, semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar ideella föreningars kontext, vision, budget och nyckeltal samt balanserat styrkort för ideella föreningar. Vi har även fått använda viss företagsekonomisk litteratur när luckorna i litteraturen om de ideella föreningarna varit stora.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstår bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade även krishanteringsmodeller för att se om någon gick att tillämpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.