The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå.Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant.The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation.

Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

The thesis focus on how organizations can improve the ability of absorbing coworkers ideas in purpose of gaining long term competitive advantage through innovations. The study was conducted at IKEA AB where a campaign to collect coworkers ideas was a big success given the quantity of ideas collected. This fact allows a comparative analysis of idea management in the shape of campaigns and in comparison, idea management in the everyday line-organization.The analysis show that fundamental factors for innovative environments such as organizational climate, culture and leadership perceives auspiciously by the respondents. However, lack of infrastructure such as systems and processes hinders coworkers ambitions to contribute with ideas.An important issue in idea management is the treatment of incentives for innovation. Results of the study show that the ?soft? incentives ?feedback, encouragement and attention have a higher impact in coworkers willingness to the contribution of ideas than for instance monetary rewards..

This thesis describes the design of a tipping trailer, from a company?s demands andrequests to complete manufacturing documentation. The design is developed for thecompany Abexor AB in Östersund that produces tipping trailers. The product issupposed to be used by Abexors customer to transport cargos of different kinds,such as gravel, stone, dirt, etc.The work commenced with a meeting at the company where demands were set.After that a pre-study was conducted to find out what traffic rules were required forthe trailer to be allowed to be driven on roads. Similar products were examined tosee how the trailer could be designed.

Denna uppsats handlar om Generation X och upplevelsen av att handla mat. Generation X innefattar individer som är födda mellan åren 1961 och 1981. Uppsatsen fokuserar på den yngre halvan av generationen, det vill säga personer födda mellan 1971 och 1981. Generation X framställs som individualister, något som även uttrycker sig konsumtionsmässigt. De väljer att lägga sina pengar där de har sina intresseområden istället för att köpa det som alla andra har.

The purpose of this paper is to study the processes of identity and feelings of connectedness among first and second generation of Kurds in the Swedish society.In previous research I assumed that this sense of belonging to a nation includes identity and language. As regards the theory part, I have chosen to use a number of studies to elucidate this issue. The theories used in the study focuses primarily on the understanding of identity. Identity in this context can include linguistic, religious, cultural acts, even nationality or that claiming membership to a particular group.I have implemented twenty-four depth interviews with first and second generation of Kurds in the ages 21?58.

The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television.TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993)Almost everyone is exposed to TV-commercial daily.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och identifiera en yngre generations, 18 till 30 år, preferenser för konsumtion av etermedia (Tv) inom ramen för uppdraget om public service samt hur de väljer och värderar de tjänster som erbjuds inom Tv-branschen. Det som undersöks närmare är orsaken bakom den minskade användningen av de tjänster som SVT erbjuder gentemot de kommersiella kanalerna och vad denna generation efterfrågar av det utbud som existerar.En kvantitativ metod kommer att användas för undersökningen och de empiriska data som undersökningen grundar sig på kommer att erhållas genom en enkätundersökning som sker via Facebook samt Itslearning där sammanlagt 106 personer deltar. Resultatet analyseras sedan med hjälp av tidigare genomförd forskning och inom teoriområdena värdeskapande, Service Dominant Logic samt tjänsteutveckling.Resultaten visar att denna generation efterfrågar underhållning som främsta värdeskapande aktivitet, i första hand hos de kommersiella kanalerna. Public service anses inte erbjuda ett större utbud av värdeskapande program och visar sig vara den främsta orsaken till varför minskningen av public service sker. Under förutsättning att SVT skulle önska öka generation Y:s konsumtion av public service, så skulle ett genomförande av följande ändringar rekommenderas: en större fokusering mot ett ökat utbud kring underhållande program föreslås som förbättringar som public service kan genomföra och kan om det utförs korrekt attrahera fler individer från denna målgrupp.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förändrat arbetets villkor och ökat kravet på självständighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anställdes arbetsmotivation. Eftersom människorna i en organisation i många fall utgör den viktigaste resursen är det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet på ett sätt som genererar arbetsmotivation hos den anställde och därmed bättre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja åt bland annat beroende på dennes generationstillhörighet. Därav är det av intresse att öka förståelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar på deras arbetsmotivation.

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer.

Det nya arbetslivet? är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid.

This thesis is an analysis based on the problem of defining a humanitarian intervention and argues when or not, it is appropriate to operate it. The interest lies in finding out whether the argument itself is justifiable,not whether the act of interference was justifiable. My hypothesis is that both private and international operatios misuse the definition "humanitarian interventions" as an excuse to trespass the laws of war. Behind the idea of protecting human rights, freedom and democracy, is the liberalist idea of all individuals being equal. The respect for their freedom and rights drives outside actors to intervene when crimes are comitted against them.

Titel: Generation Z, medvetna outcasts eller en försummad social grupp? Författare: Philippa Ergel Uppdragsgivare: Göteborgs Stadskontor Kurs: Examensarbete i Medie--? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Sveningson Sidantal: 53, inklusive bilagor Syfte: Syftet med denna studie är att öka samhällets förståelse för Generation Z genom att undersöka generationens attityder och värderingar i relation till samhälleligt deltagande och medieanvändning. Metod: Kvalitativ analys i form av semi--?strukturerade samtalsintervjuer Huvudresultat: Mina resultat visar på att Generation Z har ett stort intresse av att delta i samhällsutvecklingen, men att det inte upplever att de erhålls det utrymme de förtjänar.

This is an empiric, qualitative, case study of cooperation between two public organizations in Ystad, Sweden (Försäkringskassan and Ystad kommun). The aim of the study is to illuminate why they cooperate and what happen with the idea to cooperate and the organizations when they do. The theoretical tools used are influenced by institutional theory. A translationmodel is used to illustrate what the local actors do with the idea when a decision is made to adopt it and how it affects the actors. The study suggests that the cooperation in Ystad called One Stop Shop is partly done because it's a popular way of organizing public organizations in Sweden and partly because försäkringskassan, aim to upgrade their organization identity.

On the 26th of January 2010, the Supreme Administrative Court in Sweden gave five rulings which greatly affect the possibility to keep a close company within a family by transferring the ownership of the company to the next generation. The five rulings concern the interpretation of the prerequisite, same or similar activity, which can be found in section 57, clause 4 of the Swedish Income Tax Act.    The prerequisite is fulfilled when an entire or parts of a business is transferred to another close company and the receiving company?s business activity is within the framework of the transferring company?s business activity or when the companies have a similar connection. Depending on which shares that are being evaluated, the prerequisite can refer to both the shares in the receiving or the transferring company. When the prerequisite is fulfilled, a standardized amount of the business income will be taxed as capital gains and the surplus will be taxed as earned income.