World Solar Challenge är en tävling i Australien vars syfte är att främja utvecklingen av förnyelsebar energi. Här deltar olika universitet runt om i världen och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en sträcka mellan Darwin och Adelaide på dryga 300 mil genom Australien på kortast möjligast tid.Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs som studenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingår att bygga en solcellsbil som man sedan tävlar med.Genom att sätta upp krav som är nödvändiga och önskvärda i en funktionsanalys får projektet en utgångspunkt och ett stöd som bestämmer hur konceptet ska se ut och vilka krav som måste uppfyllas. De restriktioner som tävlingsledningen för World Solar Challenge upprättat kan omvandlas till nödvändiga krav i funktionsanalysen.Researchen, restriktionerna och de teorier som de aerodynamiska aspekterna pekat på bestämmer hur konceptet är utformat.Resultatet i projektet är en solcellsbil som med hjälp av sin sammanhängande form får goda aerodynamiska egenskaper och kan på det sättet konkurrera om en topplacering i World Solar Challenge.

Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter.

Denna uppsats handlar om den typ av språklig konstruktion som kallasresultativkonstruktion. Målet med uppsatsen är att förklara vad en resultativkonstruktionär, att ge en kort skiss av hur forskningen kring resultativerhar utvecklats, samt att beskriva hur resultativkonstruktionerkommer till uttryck i det svenska språket.Resultativer är konstruktioner där komplementet i verbfrasen uttryckerett resultat av verbhandlingen. Resultativer lämpar sig väl för attbeskrivas i ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. En ledande forskareinom konstruktionsgrammatiken är Adele Goldberg, och hennessätt att beskriva resultativkonstruktionen har varit en viktig utgångspunktför uppsatsen.Ett av de mera intressanta dragen hos resultativkonstruktionerna verkarvara att de skulle kunna ändra valensen för det verb som ingår ikonstruktionen. Det är en egenhet som innebär att man, beroende påvilka tolkningar man gör, kan se det som att dessa konstruktioner inte ärhelt förenliga med vissa delar den grammatiktradition som har sitt ursprungi tranformationsgrammatiken.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor.

Uppsala är ett exempel på en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska eftersträva främjandet av stadsliv, något som jag har tagit fasta på i denna uppsats som behandlar en del av Svartbäcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts läge samt stora utbud av målpunkter ger förutsättningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnås genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar också en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med Svartbäcksgatan. För att få reda på hur stadsrummens form kan påverka stadslivet använde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om främjandet av stadsliv kan tillämpas i en gestaltning.

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbättra förutsättningarna för jordbruk. Det har dock medfört att växter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet påskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. Tätbebyggda områden bidrar också till ökade flöden eftersom andelen hårdgjorda ytor ökar när tätorterna expanderar eller förtätas. Hårdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

I arbetet visas hur man kan använda skapande arbete som väg till platskännedom och bas för ett koncept för en plats, med ett område i Gottsunda/Valsätra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nämnare och prövade dem på området. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde känsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade på natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet från undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrån det.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Under examenskursen har jag studerat bilder som används istället för text. Många oväntade upptäckter och insikter dök upp längs vägen, vilket ibland medförde att jag ändrade fokus. Projektets process kom därför att bli ganska krokig.Från början var jag inne på att skapa språk som bygger på bilder. Tanken var att möjliggöra internationell kommunikation och kommunikation med personer med talhandikapp. Jag tänkte ?översätta? en text till bilder, som en skiss på ett sådant språk.

AbstraktDen här undersökningen har sin utgångspunkt i en observation under en bildlektion. Bildläraren kopierade en bild ur målarboken ?Måla med mästarna? och använde den som förlaga som skulle färgläggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mästare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.

Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anläggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF påbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att säkerställa att organisation och anläggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mål och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anläggningen är sliten och starkt eftersatt vad gäller renoveringar samt attmånga av lokalerna inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. För att få stöd i arbetettog HRF hjälp av Byggingenjörsprogrammet på Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrå i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet på nuvarande eller ny lokalisering. Målet med rapportenvar att överlämna ett styrdokument som visar på några av utvecklingsmöjligheterna.

Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anläggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF påbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att säkerställa att organisation och anläggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mål och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anläggningen är sliten och starkt eftersatt vad gäller renoveringar samt attmånga av lokalerna inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. För att få stöd i arbetettog HRF hjälp av Byggingenjörsprogrammet på Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrå i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet på nuvarande eller ny lokalisering. Målet med rapportenvar att överlämna ett styrdokument som visar på några av utvecklingsmöjligheterna.

I takt med ökad konkurrens, växande organisationer och högre krav på effektivitet blir även vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, så även på Volvo Construction Equipment AB Component Division. Då arbetet påbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid när olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istället gjordes olika uppskattningar beroende på vem som skulle utföra dem och när detta skulle göras. Avsaknaden av en sådan metodik försvårar möjligheten att väga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rätt prioritering av koncept då varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten således inte blir likvärdigt jämförbara. Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete när en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara på erfarenheter från genomförda projekt och input från olika konstruktörer. Krav på modellen är att den ska vara enkel, användarvänlig och pedagogisk för att lätt kunna tillämpas på olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.