Denna uppsats handlar om bildämnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frågeställning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas på följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildämnet i synnerhet, av lärare i yngre årskurser, i den svenska grundskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, då jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare än en utfrågningsprocess. Min undersökning visar att bildämnets status kan anses som relativt låg utifrån den tid som läggs på ämnet samt graden av utbildning i bildämnet som lärare har. Framförallt i jämförelse med andra ämnen som matematik och svenska.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg..

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students? project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner?s perspective on writing as a process, Siv Strömquist?s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnärligt skapande, ligger inte bara ett långt arbetsliv i en lärande funktion för vuxna inom detta område, utan också en lika lång erfarenhet av ett eget sådant skapande. På den kurs som de senaste fem åren har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehållen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt märke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsställelse för deltagarna. Detta har också kunnat bekräftas genom en studie som Region Halland lät genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).

?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning och pedagogers syn kring olika lekmaterial ochbarns lek. Avsnittet behandlar även läroplanen och historik om hur förskolan har förändrats genom åren och hur synen på lek har varierat.SYFTE:Syftet med studien är att se vilka lekmaterial barn använder sig av i sin lek och hur leken då ser ut, i förskolans befintliga inomhusmiljö.METOD:Vi har på två olika förskolor, sammanlagt fyra stycken avdelningar, observerat med vilket lekmaterial barn leker samt hur leken då ser ut. Vi har också haft samtal med treförskolelärare för att få deras syn på lekmaterialets betydelse.RESULTAT:Resultatet av studien visar att det är viktigt med ett varierat material för att stimulera barns olika lekar, då innehållet i leken ofta skapas utifrån lekmaterialet. Studie visar att det skapande materialet måste vara tillgängligt, eftersom leken inte uppstår om det skapande materialet inte finns att tillgå..

Sandvik IT Services är i behov av en webbportal för hantering och skapande av användbarhetstester av olika programvaror och tjänster. Genom  informella intervjuer angående webbportalens utformning samt en grundläggande studie  i programspråket ASP.NET skaffades förståelse och kunskap kring problemet.  Utifrån informationen skapades först en kravspecifikation där det togs upp skall-  och börkrav för webbportalen. Därefter utvecklades en databasmodell och en  sidstruktur som kontinuerligt under utvecklingen kontrollerades med utvecklare på Sandvik  IT Services för att försäkra sig om att materialet skulle bli användbart.  Med sidstrukturen medföljer även ett förslag på användargränssnitt för de olika  sidorna.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.