Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfällen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att där genomföra dansundervisning med en femårsgrupp. Studien utgick från ett genusperspektiv och de första tre danstillfällena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfällena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjälp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfälle.

En av de svåraste disciplinerna inom datorgrafik är att hitta en balans mellan arbetstid och resultat. Denna rapport dokumenterar riktlinjer att utgå ifrån när optimering eller effektivisering av renderingstid och/eller arbetseffektivitet är önskvärt eller ett krav vid skapandet av digitala objekt. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse och en klarare bild av gränsen mellan modellering och texturering och hur man för dem samman..

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur pedagoger ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta påverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien är att utröna pedagogers inställning till bildämnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att påvisa hur detta i förlängningen påverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fått genom framförallt intervjuer med förskollärare inom förskola och skola, samt enkäter. Mina frågeställningar lyder: Hur pedagogen ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser på sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt använder sig av det så kallade fria skapandet när de planerar och utför bildaktiviteter.

Title: Creating high awareness ? A study in how a company can create awareness with cost efficient marketing methods. (Skapande av hög medvetenhet ? En studie i hur ett företag kan skapa medvetenhet med kostnadseffektiva marknadsförings metoder).Authors: Alexander Edlund and Fredrik HanssonAim: Our aim is to reveal the pros and cons of cost efficient marketing and decide which cost efficient method works best in creating awareness. We also want to determine if the methods can be integrated in a successful way to achieve greater awareness.Method/Material: We have made a qualitative approach by conducting three in depth interviews with the company Bluetooth SIG?s marketing director Anders Edlund.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och Låt den rätte komma in analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och synliggöra några olika sätt att se på musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, på olika sätt och inom olika genrer, skapar musik eller ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn på konstbegreppet, på musik i förhållande till detta begrepp samt på deras eget skapande. Resultaten visar på fem individuella synsätt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsätt varierar mellan de olika frågeområdena och några generaliserbara slutsatser går inte att dra, vilket inte heller har varit målet med undersökningen.