Sökresultat:
13556 Uppsatser om Idékritisk analys - Sida 38 av 904
"Campinglivet med den obligatoriska stödbensölen" : En multimodal kritisk diskursanalys av reality-programmet Böda Camping med fokus pÄ alkohol och klass
This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.
En spelteoretisk analys av lönesystemen i försÀljningsföretag och marknadsundersökningsföretag
En spelteoretisk analys av lönesystemen i försÀljningsföretag och marknadsundersökningsföretag.
Röda eller blÄ stjÀrnor : Politiska budskap i Star Trek
?Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks vÀrderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek Àr en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. FrÄgestÀllningarna behandlar om det finns politiskt relaterade vÀrderingar framstÀllda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar vÀrderingarna i serien, och om det gÄr att tolka det som om Star Trek har en ideologisk vÀrdegrund. Med hjÀlp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehÄll.
Styrningen kring krÀnkande behandling i skolan : En kritisk diskursanalys av Ätta antimobbningsprogram
I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.
Femininitet i modebilder
UtifrÄn frÄgestÀllningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestÀmbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet Àr att utveckla en modell för hur jag som bildlÀrare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrÄn modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nÀtet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera vÀrderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar pÄ hur bilderna Àr en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och pÄverka mÀnniskors sjÀlvbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel Àn undantag för hur femininitet representeras.
VÀsterlandet i historielÀroböcker : En studie av hur historielÀroböcker pÄ gymnasiet skildrar VÀsterlandet jÀmfört med den övriga vÀrlden.
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur historielĂ€roböcker pĂ„ gymnasiet skildrar VĂ€sterlandet jĂ€mfört med övriga vĂ€rlden. LĂ€roböckerna Ă€r en viktig kunskapsförmedlare i skolan, sĂ€rskilt i Ă€mnet historia. En kritisk lingvistisk metod har anvĂ€nts för att studera relationen mellan VĂ€sterlandet och den övriga vĂ€rlden i historielĂ€roböcker och upptĂ€cka perspektiv och ideologiska budskap som inte Ă€r uppenbara frĂ„n början. Resultatet visar att de icke vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llena fĂ„r vĂ€ldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att mĂ„nga centrala vĂ€rldshistoriska skeenden inte berĂ€ttas och boken blir dĂ„ delvis eurocentrisk genom att de centrala vĂ€rldshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs VĂ€sterlandet. Eurocentrisismen upprĂ€tthĂ„ller VĂ€sterlandets hegemoni genom att förfalska en historia som pĂ„pekar vĂ€sts skiljaktigheter mot Ăsterlandet.
Familj, förÀldraskap och sexualitet : en kritisk textanalys av SOU rapporten, 2001: 10, "Barn i homosexuella familjer"
Den 1 februari 2003 trÀdde den lagÀndring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivförÀldrar i kraft. Inför lagÀndringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ att vad som menas med familj och förÀldraskap Àr en konstruktion. MÄlet Àr dÀrför att framhÄlla att det som antas vara neutrala fakta tvÀrtom Àr resultatet av Äsikter, normer och vÀrderingar. I anslutning till syftet har huvudfrÄgestÀllningen varit att titta pÄ hur familj och förÀldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frÄgestÀllningen har följande underfrÄgor stÀllts: hur beskrivs homosexuella familjer och förÀldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstÄ rapporten som en del av kÀrnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgÄr dels frÄn Foucaults teori om skillnad dÀr begreppen normalitet och avvikande varit vÀgledande och dels frÄn familjesociologisk teori om familjens individualisering.
JÀmförelse av metoder för malwareanalys
Att genomföra analys av malware Àr en viktig del i att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur det fungerar och beter sig nÀr det drabbar ett system. SjÀlva genomförandet av analysen kan göras pÄ olika vis. Detta arbete tittar nÀrmare pÄ tre metoder för att analysera malware och ser vilken information de ger. Genom de experiment som utförs pÄ ett malware som gÄr under namnet BetaBot skapas en bÀttre förstÄelse för hur just detta malware fungerar. MÄlet Àr bland annat att jÀmföra de olika analysmetoder som valts ut och se hur de förhÄller sig till varandra.
Analys av ljudspektroskopisignaler med artificiella neurala eller bayesiska nÀtverk
Vid analys av fluider med akustisk spektroskopi finns ett behov av att finna multivariata metoder för att utifrÄn akustiska spektra prediktera storheter sÄsom viskositet och densitet. AnvÀndning av artificiella neurala nÀtverk och bayesiska nÀtverk för detta syfte utreds genom teoretiska och praktiska undersökningar. Förbehandling och uppdelning av data samt en handfull linjÀra och olinjÀra multivariata analysmetoder beskrivs och implementeras. Prediktionsfelen för de olika metoderna jÀmförs och PLS (Partial Least Squares) framstÄr som den starkaste kandidaten för att prediktera de sökta storheterna..
Feminismen har sp arat ur: En retorisk analys av Fittstim -min kamp
Titel Feminismen har sp Ärat ur: En retorisk analys av Fittstim - min kampFörfattare Jennifer Marin Hummelin & Kristina SandinKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2014Handledare Gabriella SandstigSidantal 60 (inklusive bilagor)Antal ord 19 834Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen spÄrat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim - min kamp.Metod En retorisk analys.Material Första avsnittet i programserien Fittstim - min kamp.Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har spÄrat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism Àr medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationensom i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar frÀmst till tittarens kÀnslor, snarare Àn till hens förnuft.
Text i tolkning : BerÀttarteknisk analys av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke
Syftet med den hÀr uppsatsen var att göra en berÀttarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgÄtt frÄn de begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berÀttartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen ocksÄ, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktÀr Tintomara, bokens genre och bokens grundlÀggande tema.Det jag har kommit fram till Àr att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berÀttarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken Àr blandningen av episk och dramatisk framstÀllningsform.
NÀra, men ÀndÄ sÄ lÄngt borta : kritisk diskursanalys av tvÄ leaderstrategier 2014-2020
Vi stÄr inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebÀr att blivande leaderomrÄden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehÄller mÄlskrivningar som syftar till att ÄtgÀrda det problem de anser finns i det ingÄende leaderomrÄdet. Denna kandidatuppsats utgÄr frÄn att ett problem konstrueras genom att det görs ett ÄtgÀrdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i tvÄ av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur ÄtgÀrder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger pÄ tidigare texter eller sprÄkbruk (Fairclough 2010:94-6).
Konstruktion av kön och etnicitet : En kritisk diskursanalys av förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar
MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.
?Gör om, gör rÀtt? : En studie som beskriver begreppet ?Gör om, gör rÀtt? och hur det uppfattas utifrÄn en grupp vÀrnpliktiga i Försvarsmakten
Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..
Synen pÄ lÀxan och dess framtid. En kvalitativ intervjustudie om elevers syn pÄ lÀxor i Ärskurs sju pÄ The International School of Helsingborg, och hur arbetet med lÀxor pÄ skolan kan förbÀttras till kommande lÀsÄr.
Det primÀra syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs sju pÄ The International School of Helsingborg (ISH) ser pÄ olika aspekter av lÀxor. Syftet med studien Àr Àven att granska förhÄllandet mellan hur eleverna ser pÄ lÀxor och hur deras lÀrare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie Àr att pröva min hypotes om att arbetet med lÀxor pÄ skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslÄ en föreslÄ en förbÀttrad arbetsmetod för Ärskurs sju pÄ ISH.För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, nÀrmare bestÀmt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats.Resultaten visade att mÄnga av bÄde eleverna och lÀrarna var missnöjda med hur arbetet med lÀxor fungerade pÄ skolan och att man var öppen för en förÀndring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a.