Sökresultat:
2127 Uppsatser om Idéhistoria - Sida 37 av 142
Kvinnotyperna pÄ modet
Uppsatsen Kvinnotyperna pÄ modet gÄr igenom hur tidningen Charme hjÀlper till att skapa olika kvinnlighetstyper. UtifrÄn Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel pÄ hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan Ären 1921-1933 och sÀger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och pÄ vilka sÀtt skiljer hon ut sig frÄn andra typer av kvinnligheter? Exempel pÄ kvinnlighets-skapande faktorer ges frÄn dels arbete men Àven frÄn nöjesliv och nationalitet..
Musik och Ljud i Film : -En adaptionsanalys av Trainspotting
Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .
Toronto - en vÀrld i staden.
Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.
VÀrmlÀndska naturreservat i skogsmiljö : Sköts dessa pÄ ett adaptivt sÀtt?
Ekologiska system Àr dynamiska och komplexa, och vÀrldens resurssystem, sÄsom skogar, Àr stÀndigt under mer eller mindre förÀndring. Naturliga orsaker, eller antropogen pÄverkan kan leda till nya förhÄllanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förÀndringar och förutsÀttningar. Om det man vill förvalta Àr dynamiskt, sÄ borde Àven dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser pÄ förvaltningsÄtgÀrder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt Àt att lÀra medan man utför.
Natursyn och kÀrnkraft / View of nature and nuclear power
KÀrnkraften har sÄ lÀnge den funnits varit en omdebatterad energikÀlla. Syftet med denna
uppsats Àr att utreda och fÄ en bild av hur och pÄ vilket sÀtt natursynen hÀnger ihop med
Äsikter om kÀrnkraft. Jag har redogjort för vad energi Àr, kÀrnkraftens historia i Sverige och
som energikÀlla samt beskrivit för- och nackdelarna med kÀrnkraften. För att kunna ge en bild
av kÀrnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som pÄ olika
sÀtt Àr insatta i problematiken kring kÀrnkraften. Min undersökning visar bland annat att
natursyn Àr ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i
arbetet för att förbÀttra miljön..
I is another
För mig Àr klÀder det ultimata sÀttet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktÀrer, vars historier jag har velat berÀttagenom klÀder.Jag Àr intresserad av hur klÀder anvÀnds för att pÄ olika sÀtt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala stÀllning. Det fascinerar mig mycket att iakttamÀnniskors rollspel, vad man dels manifesterar men ocksÄ döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar pÄ oss, de roller vi sjÀlva tar, men ocksÄ de vi ofrivilligt fÄr ochibland har svÄrt att leva upp till.Min titel, I is another , Àr ett citat av Arthur Rimbaud. Det Àr senare kÀnt som nÄgot Bob Dylansa, och syftar just till jaget som nÄgon utanför en sjÀlv, nÄgon man inte helt förlikar sig med..
Bostadens historia och framtida utveckling
Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.Ă
r 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod. MÄlet med programmet var att trÄngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Äterigen uppstÄtt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stÀder, sÀrskilt i Storstockholm.Det Àr framförallt tre faktorer som pÄverkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrÄn dessa faktorer presenteras förslag pÄ fyra typer av flexibla framtida.
Att tala Àr silver men tiga Àr guld : En studie om journalisters syn pÄ yttrandefrihet i irakiska Kurdistan
Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan Àr komplex och att medierna Àr politiserade. Syftet med denna studie Àr att belysa journalisters syn pÄ deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar pÄ verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgÄngen till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillÀmpats, med Ätta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som Àr svÄr att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt frÄn ramar som vi i vÀstvÀrlden Àr vana vid. De Ätta journalister som deltog i min studie hade varierande Äsikter om yttrandefrihet..
Historiemedvetande och historiesyn - En studie av lÀrares och elevers uppfattningar
Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.
FrÄn fiktion till historiemedvetande : -En studie kring hur spelfilm kan anvÀndas i historieundervisningen
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.
Att berÀtta med musik
Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, frÀmst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan anvÀndas för att gestalta olika kÀnslor och stÀmningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera Àr sÄdana som jag sjÀlv anvÀnt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnÀrlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..
Lokalhistoria, det glömda perspektivet
Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen pÄ gymnasiet. NÀr Àmnet historia motiveras i historiedidaktiken Àr identitet och historiemedvetande nyckelord. DÄ individers lokala identitet Àr mycket viktiga bör ocksÄ det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgÄ frÄn en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria pÄ kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion pÄ teoretisk nivÄ om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men ocksÄ en praktisk kartlÀggning över lokalhistoriskt intressanta ingÄngar i en kommun som Olofström..
Att Àlska ett fotbollslag pÄ avstÄnd : En etnologisk studie om Malmö FF supportrar boende i Stockholm
Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..
AnvÀndningen av samtal i historieundervisningen
Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.
Karlar, mÀn och pojkar- en studie kring manlighetskonstruktioner i lÀromedel
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i tvÄ lÀroböcker i historia, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. UtifrÄn R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda pÄ hur böckerna framstÀller mÀn. Vissa grupper av mÀn omnÀmns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen Àr ungefÀr densamma i den svenska och i den danska boken. MÀn med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingÄende, gÀrna som starka eller mÀktiga. Detta visar pÄ vikten av att kritiskt granska lÀromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av mÀn..