Sök:

Sökresultat:

2127 Uppsatser om Idéhistoria - Sida 31 av 142

?Det Àr historia i allting? - en studie om historieundervisning i Ärskurs 1-3

Följande undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare dÀr deras planering och utformning av historieundervisningen Àr i fokus. Hur tÀnker lÀrare kring historieundervisningen i de tidigare Ären, Ärskurs 1-3? PÄverkar elevgruppen lÀrarens val av metoder och hur tÀnker lÀrarna kring elevernas uppnÄende av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? FörfrÄgningarna syftar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och för att fÄ svar pÄ detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lÀrare som alla undervisar i nÄgon utav Ärskurserna 1-3 men Àven i samma rektorsomrÄde. En svÄrighet som pÄtrÀffades nÀr arbetet inleddes var att det inte i sÄ stor utstrÀckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare Ären.

Egna betygskriterier & ÀmnesmÄl

Detta arbetes syfte Ă€r att undersöka hur betygskriterier och Ă€mnesmĂ„l i historia utformas pĂ„ lokal nivĂ„ i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua tvĂ„ lĂ€rare och analysera texter pĂ„ lokala kriterier frĂ„n tvĂ„ skolor. De tvĂ„ skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i ÖdĂ„kra samt en fristĂ„ende skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssĂ€tt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jĂ€mförelse mellan dessa tvĂ„ skolor för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se om kriterierna skiljer sig Ă„t mellan skolorna.

Nationalparker i Sverige med Haparanda SandskÀr som exempel

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefÀr 100 Är, etthundra Är av skiftande tid och samhÀllsförÀndringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhÀllslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvÄrd, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövÄrd. Nationalparken Haparanda SandskÀr har anvÀnts som belysande exempel pÄ hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Entreprenörskap och byrÄkrati, kan det förenas? : En undersökning av entreprenellt ledarskap i tillvÀxtföretag

Denna uppsats handlar om Ă€mnet entreprenörskap, som en ledningsform av tillvĂ€xtföretag. Ämnet belyses utifrĂ„n en fallstudie av företaget Academic Work. Academic Work Ă€r ett ungt bemanningsföretag med en snabbvĂ€xande historia. Syftet med denna undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av det valda företaget och analysen av denna organisation fĂ„ en ökad förstĂ„else för Ă€mnet entreprenellt ledarskap i tillvĂ€xtföretag..

Vid min sida : en undersökning av mÀnniskans relation till hÀsten under vikingatid och medeltid

The purpose of this essay was to try to understand the relationship between the horse and man during the last part of the Iron Age and trough out the Medieval Age. To be able to get a result I investigated the horse's tending, work within agriculture, riding, warfare, breeding, to stable horses, oxen, sports and hunting, eating of the horse and age at slaughter and more. The results showed that the horse's position changed from the later part of the Iron Age throughout the Medieval Ages and in different ways for, respectively, the elite as for the peasant culture..

Askgravplatsen - ett gravskick i tiden : gestaltningsförslag av en ny askgravplats pÄ Norra kyrkogÄrden i Lund

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag av en askgravplats pÄ Norra kyrkogÄrden i Lund. Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Lund. Uppdraget gÄr ut pÄ att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 pÄ Norra kyrkogÄrden.

Tyresö gymnasium, en restaurering.

Restaurering handlar om att spara nÄgot av det existerande och anvÀnda sig av det, om det sÄ Àr en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. FrÄgan Àr varför man i vissa fall sparar en trÀbit frÄn 1700-talet som Àr sned och sliten, nÀr man skulle kunna byta ut den till en rak istÀllet, men mÄla den i samma kulör. Det Àr alltsÄ nÄgonting i just den slitna trÀbiten som förmedlar nÄgot till oss. Kanske en kÀnsla av att vi Àr del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men ocksÄ skapandet av framtiden.

LÀromedelsanalys av matematikböcker frÄn sekelskiftet 1900 : Vad skiljer böcker skrivna av kvinnor frÄn böcker skrivna av mÀn?

???Syftet med studien Àr att jÀmföra matematiklÀromedel frÄn runt Är 1900 skrivna av kvinnor med lÀromedel skrivna av mÀn. I studien analyseras fem matematiklÀromedel varav tre skrevs av kvinnor och tvÄ skrevs av mÀn. Min frÄgestÀllning belyser vad som mÀrker ut de olika lÀroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika lÀromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut lÀromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas lÀromedel jag dÀrför valde att studera. Jag valde dessutom att studera lÀromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer dÄ jag upplevde att deras lÀromedel var relevanta i min undersökning.Jag anvÀnde mig av metoden textanalys i min undersökning.

EnvÀldigt massvÀlde: analys av den libyska ideologin och det libyska samhÀllet i historiskt perspektiv

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, nÀrmare bestÀmt de historiska omstÀndigheter i Libyen och omvÀrlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar Àven de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massvÀldesideologin bestÄr av. UtifrÄn dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en pÄfallande likhet med den italienska fascismen i frÄga om mÄl och medel..

Sex, shopping och singlar - Vad mÄste en bra chick lit innehÄlla?

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.

LÀrares syn pÄ anvÀndning av texter i historieundervisningen pÄ gymnasiet

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.

GrundskollÀrare i SO : Att utbildas, anstÀllas och undervisa som lÀrare i SO pÄ grundskolans senare Är

Syftet med arbetet Àr tredelat. Inledningsvis Àr syftet att ta reda pÄ hur SO-lÀrare för grundskolans senare Är utbildas. Andra delen gÀller hur rektorer resonerar kring anstÀllningen av SO-lÀrare. Tredje och sista biten Àr att se hur lÀrare bedriver SO-undervisning.För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag anvÀnt mig av litteratur som bland annat studerar lÀrares utbildningsnivÄ och Àmnen jÀmfört med vilken nivÄ och vilka Àmnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen gÄr till och om undervisningen Àr integrerad eller inte.

Balettmapp Kungliga Operan : Operahusens design och arkitektur

En presentation av Kungliga Svenska Baletten. Denna ska distribueras till operahus vĂ€rlden över innan ny turnĂ© pĂ„börjas. Shanghais operahus var det första som fick den fĂ€rdiga produkten.Fördjupningen rör olika operahus design och arkitektur ut- och invĂ€ndigt. Även en del av husens relevanta historia tas upp..

Hörneborg - borg eller lada? : kolanalys, magnetisk susceptibilitet, sjösÀnkning och historiska kartor.

Hörneborg ligger pÄ en udde i sjön Hörnsjön i Olofströms kommun i Blekinge lÀn. En utgrÀvning av borgen gjordes 1997 för att faststÀlla funktion och Älder. 14C dateringar visade att borgen var byggd cirka 1030-1250 e.Kr. och förstördes genom brand nÄgon gÄng mellan 1290 och 1420 e. Kr.

Interkultur & Kulturarv : En spÀnningsfylld relation

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->