Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Under 1990-talet förändrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett allt större inflytande på deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med två ideella organisationer på entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta.En kvalitativ metod valdes där öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. Smärtan skulle ha varat mer än tre månader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda på smärtenhet det gångna året. Som analys metod valdes innehålls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "Förändringar är nödvändiga för att klara aktivitet", "Det är viktigt att behålla rutiner i vardagen", "Att göra saker som är värdefulla trots smärta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begränsade i sina aktiviteter samt att de har fått anpassa dem på grund av sin smärta.

Omvårdnad av patienter med misstänkt hjärtinfarkt kräver dels ett etiskt förhållningssätt, en holistisk människosyn och vetenskapligt beprövade kunskaper inom områden såsom omvårdnad och medicin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans akuta omvårdnad i mötet med en patient som söker sjukvård för en misstänkt hjärtinfarkt. Studien är litteraturbaserad och har en kvalitativ ansats. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit och Hunglers (1999) arbetsgång. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl samt via manuell sökning.

Under hösten 2010 genomfördes geometrianalys hos Sandvik Coromant AB i Sandviken. Denna analys var en empirisk studie av mikro- och makrogeometrier hos artiklarna CNMG 120408 PM samt CNMG 120408 PR. Vid laboratorietesterna valdes skärdata så att följande deformationstyper provocerades fram; eggbrott, stukning, doppning och fasförslitning. Vidare genomfördes skärkraftstester med kontroll av spånbrytning. Resultatet av studien visar att de mikrogeometriförändringar som infördes inte påverkar spånbrytningen, medan skärkrafter och deformationer påverkas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts maskulinitet som Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse representerar. Uppsatsen bygger på Robert W. Connells maskulinitetsteori med fokus på den hegemoniska maskuliniteten. Vårt urval består av tre scener i filmen Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt påvisa möjligheten i att kombinera de båda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i årskurs 1 på en yrkesföreberedande skola och utifrån en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberättelse. Jag har valt att intervjua en elev från en yrkesföreberedande skola då min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever på studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund är en lämplig påbyggnad av habitus under en livsberättelse då begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad från habitus, tillåter individen att lättare ändra på sitt förhållningssätt. Vidare verkar elevens habitus ifråga om matematiska föreställningar framförallt ha påverkats av familj och släkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrågas av en del arbetsgivare utan ofta likställs med en allmänsjuksköterskas. Att känna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lättare att förstå hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter än idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet är att beskriva hur distriktssköterskans arbete, värderingar och villkor såg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

Slaget vid Goose Green var det första slaget att äga rum på land under Falklandskriget. Slaget ägde rum under ett par dagar i slutet av maj 1982 mellan brittiska 2 Para och argentinska Task force Mercedes och slutade med en argentinsk kapitulation. Slaget är spektakulärt i flera avseenden ?  bland annat för att britterna lyckades slå en numerärt jämbördig försvarsgrupperad argentinsk motståndare, det var nästan enbart infanteriförband som stred och att befälhavaren för 2 Para stupade. Syftet med uppsatsen är att undersöka om nyttjandet av manöverkrigföring på de bägge sidorna kan ha varit avgörande för utgången av slaget.

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbättra fotbollens ekonomiska hälsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de så kallade ?break-even?-kraven, som sätter begränsningar för hur stora underskott klubbar får visa upp. I vår uppsats har syftet varit att utreda huruvida ?break-even?-kraven är att anse som förenliga med EU-rättsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur det moderna samhället i västvärlden ser på och pratar om sex och kärlek. Jag tittar på hur de kombineras i den så kallade kärleksideologin. Objektet för min analys är filmen Crazy, stupid, love från 2011. Jag använder exempel från filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i västvärlden kring kärlek och sex. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern filmteori (Andersson och Hedling 1995). Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag använder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen.

Tvåspråkighet kan innebära ändring av röstbeteendet vid växling av språk vilket kan bidra till en ovan röstanvändning och orsaka röstproblem. Studiens syfte är att undersöka hur tvåspråkiga personer upplever sina röster när de talar dels sitt modersmål, dels sitt andraspråk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid växling av språk. I studien undersöks även ifall tvåspråkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmål och med svenska som andraspråk, som dessutom lärde sig svenska i vuxen ålder, undersöktes med hjälp av intervjuer, percep tuell  röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ?Grounded Theory? som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av språk.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en tematisk analys studera barns egna erfarenheter av att växa upp i en sekt. Jag vill också ta reda på hur barnen hanterar de problem som kan tänkas uppstå. Den metod som används är datadrivet angreppssätt där jag utgår från tio berättelser skrivna eller berättade av före detta medlemmar i Jehovas vittnen respektive Hare Krishna. Utifrån texterna har teman arbetats fram. Temana kom att gälla skola, familj, fritid, välbefinnande och samhälle.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden.

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.