Sök:

Sökresultat:

12331 Uppsatser om Idé- och ideologisk analys - Sida 1 av 823

Iran arayee TV - En argumentationsanalys och en retorisk analys av det globala politiska medierummet

Studiens syfte gÄr ut pÄ att undersöka en programledares politiska tal frÄn Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte Àr trovÀrdiga, sÄledes att Tv-programmet Àr opÄlitligt och manipulerande. Slutsatsen Àr att Iran aryaee TV Àr ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bÀrare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Gröna partier och ideologisk utveckling: en studie av gröna partiers erfarenheter av parlamentariskt deltagande

Gröna partier har sedan sitt intĂ„g pĂ„ den parlamentariska arenan i början av 1980-talet pĂ„ flera hĂ„ll skapat sig stora politiska framgĂ„ngar och har i en del lĂ€nder i Europa Ă€ven tagit plats i regeringsbildningar (MĂŒller- Rommel, 2002:1). Flera studier av det parlamentariska deltagandets effekter pĂ„ gröna partier har gjorts. Dessa har visat att de gröna pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll har fĂ„tt förĂ€ndra sin partipolitiska organisation för att bĂ€ttre kunna verka i den institutionella miljö av vilken de har blivit en del (Burchell, 2001:130). EmellanĂ„t har de gröna ocksĂ„ fĂ„tt ge med sig i nĂ„gra av sina viktigaste kĂ€rnfrĂ„gor, exempelvis rörande avskaffande av kĂ€rnkraften och inblandningen i militĂ€ra konflikter (RĂŒdig, 2002:27-28). Uppsatsen syftar till att undersöka det politiska deltagandets effekter pĂ„ den ideologiska plattformen hos gröna partier.

Allianser, koalitioner och grundvÀrderingar: Analys av partiprogram utifrÄn Schwartz vÀrdeskala

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har sedan 2004 haft ett formaliserat samarbete under det gemensamma namnet Alliansen. Sedan 2006 innehar de Àven regeringsmakten i Sverige. Viss koalitionsbildningsforskning anger vÀrderingar som en viktig grund för koalitionsbildning. Syftet med denna uppsats Àr utifrÄn det att baserat pÄ grundvÀrderingar analysera likheter och olikheter mellan de i Alliansen ingÄende partierna, för att sedan jÀmföra det mot grundlÀggande koalitionsbildningsteorier. För att mÀta partiernas ideologier har en kvantitativ textanalys genomförts.

Den ideologiska lÀroplanen : En kvalitativ studie av kunskapsdiskurser i Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

FrÄn MP3 till Spotify : En diskursanalys av fildelningsdebatten i fyra svenska tidningar

Syftet med undersökningen Àr att, genom en analys av en mÀngd tidningsartiklar inom Àmnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i sÄ fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till Àr att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevÀrd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gÄtt frÄn att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

VÀnstervÄg blir högervÄg -En studie av riksdagsvalens slutdebatter 1976, 82, 91 och 94

Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.

Revisionsplikt i smÄ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frÄga?

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.

Betydelsen av Kommunals och VÄrdförbundets individuella lönepolitik för medlemmarnas fackliga attityder

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmÄn för en individuell lönepolitik Àr kunskapen bristfÀllig om vilka konsekvenser det fÄr pÄ medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad pÄ enkÀtdata frÄn 631 offentliganstÀllda inom Kommunal och VÄrdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsstÀllelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrÄgor togs Àven hÀnsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar pÄ att lönefrÄgor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken Àr generellt en starkare prediktor jÀmfört med instrumentella skÀl, Àven om dessa till skillnad frÄn tidigare forskning ocksÄ har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Punky Reggae Party. : Ideologisk och musikalisk jÀmförelse av reggae och punk.

Kallin, Linus. Punky Reggae Party. Ideologisk och musikalisk jÀmförelse av reggae och punk. C-uppsats Uppsala universitet, 2011.ABSTRACTUppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för musikstilarna reggae och punk och deras respektivesubkulturer. Detta genomförs genom att utforska deras ideologier och se hur dessa speglar sig imusiken för att sedan jÀmföra och analysera dem med fokus pÄ klass och ras.

Xeper-i-Set : En studie i Temple of Sets ideologisk relation gentemot fornegyptisk religion

Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna ockultism har gemensamt med eller har utvecklats frÄn denna?.

Bibliotek i tunnelbanan ? en ideologisk analys

The aim of this thesis is to investigate the reason behind thedecision to open libraries at subway stations in Stockholm.The theoretical framework for the study is Douglas RaberÂŽs threeideologies, social activism, conservative response and populistinitiative. The study includes interviews with librarians and apolitician responsible for the service and documents with plansfor the Public Libraries development during the period. Theempirical material was examined with an idea- and ideologicalanalysis.The conclusion is that the concept of the subway libraries consistsof a combination of the three ideologies but the most evidentare those of populist initiative and social activism.The reason for opening libraries at subway stations is to makethe libraries more easily accessible, to attract new visitors and tomake the Public Libraries service more visible. These smalllibraries have a function as a market place for the Public Librariesand as a meeting place in the city..

Haverier i medias mittpunkt : En jÀmförelse av rapporteringen i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter om kÀrnkraftsolyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kÀrnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jÀmförs de bÄda tidningarna med varandra samt förÀndringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker ocksÄ efter spÄr av kÀrnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen.Studien utgÄr frÄn en ideologisk teori. En ideologi Àr en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. AnhÀngare till ideologin strÀvar efter att sÄ mÄnga som möjligt ska dela denna övertygelse, sÄ att den blir dominerande i samhÀllet.

Moderaternas jÀmstÀlldhetsresa? - En studie om moderaternas förÀndrade jÀmstÀlldhetspolitik.

Följande studie behandlar Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förÀndringar. JÀmstÀlldhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jÀmstÀlldhet problematiseras samt vilka mÄl och strategier gÀllande jÀmstÀlldhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur tvÄ motstÄende feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. FörÀndringar och graden av hur djupgÄende de Àr mÀts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit Àr att det skett en retorisk förÀndring hos partiet gÀllande hur de problematiserar jÀmstÀlldhet. FörÀndringen har frÀmst skett i hur partiet förhÄller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfÀr. Inom dessa dimensioner gÄr det att utlÀsa en ideologisk förskjutning frÄn liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt hÄll.

RÀttvisemÀrkt ? vem bryr sig? : En undersökning om vad som bestÀmmer efterfrÄgan pÄ rÀttvisemÀrkt kaffe

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera nÄgra utvalda faktorer som kan bestÀmma efterfrÄgan pÄ rÀttvisemÀrkt kaffe. Detta har skett genom en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ Linköpings universitet. De slutsatser som kunnat dras utifrÄn den utförda undersökningen Àr att ideologisk tillhörighet, en positiv syn pÄ mÀnskliga rÀttigheter, de humanitÀra skÀlen och smaken och kvaliteten hos kaffet Àr avgörande för valet att konsumera rÀttvisemÀrkt. Att en person Àr ung, vÀlutbildad och kvinna kan ocksÄ öka sannolikheten för att kaffevalet ska bli det rÀttvisemÀrkta..

Alfabetisering inom SFI, med fokus pÄ en modell som Àr modersmÄlsbaserad

Denna studie jÀmför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens bÄda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med mÄlet att fÄ en ideologisk spridning, för en bÀttre jÀmförelse. Resultatet visar pÄ flera olika typer av argument, och en viss skillnad, bÄde mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

1 NĂ€sta sida ->