Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och Icke-verbala beteenden. Den Icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den Icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den Icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den Icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den Icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation.

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och Icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen är Att beskriva skinheadskulturens utveckling från dess start tills idag och hur dagens Icke-rasistiska skinheads förhåller sig till den. Uppsatsen är indelad i två delar där det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan Icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal Icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn på skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.

Uppsatsens fokus ligger på pedagogers bruk av Icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte är att undersöka vilka dessa signaler är, samt att besvara frågeställningen ? om och hur dessa Icke-verbala signaler används. Tidigare forskning inom ämnet samt för ämnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

En viktig del av vårt syfte är att utveckla en modell och därmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrån den Icke-lojala kunden. Vårt syfte är också att studera den eventuella koppling som finns mellan varumärkeskapital och varumärkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet är att lyfta fram argument för varför mer fokus bör läggas på Icke-lojalitet. Med utgångspunkt från en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumärkeskapitalsmodellen.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar Icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa Icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på Icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa Ickefinansiella rapporter undersökts.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur Icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre Icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av Icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade Icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den Icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med Icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa Icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur Icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre Icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av Icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade Icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den Icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur Icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre Icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av Icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade Icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den Icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

I denna rapport konstrueras inledningsvis hyperreella tal från reella tal. Vi definierar aritmetik för skuggor av hyperreella tal och presenterar en Icke-standard teori för serier och konvergens utifrån denna konstruktion.Förfarandet generaliseras sedan genom att skapa en Icke-standard modell till matematisk analys utifrån en mängdteoretisk modell i ZF, som ett led i konstruktionen presenteras teori för filter och ultraprodukter. Vi visar sedan transferprincipen och bygger upp internalitetsbegreppet för att studera relationer mellan standard ochIcke-standard modellerna för att kunna härledda standardresultat från Icke-standard resultat. Avslutningsvistillämpas teorin för att skapa en explicit Icke-standard konstruktion av Brownsk rörelse och vi ger ett bevis föratt denna konstruktion är ekvivalent med standard formuleringen..

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med Icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa Icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar motbilder i reklam, Icke glorifierande reklam och dess uppkomst. För att belysa den Icke glorifierande reklamen och dess bakgrund har vi valt att använda fyra olika modeföretag med starkt framträdande reklam. Företagen är Benetton, Diesel, H&M och Sisley och alla fyra har använt sig av uppmärksammad reklam som bryter mot den kutym som branschen normalt använder sig av. Uppsatsen vill undersöka vilken roll som reklamsprängning haft för utvecklingen av den Icke glorifierande reklamen, som blivit allt vanligare. Vidare analyserar uppsatsen ett antal reklambilder från de fyra ovan nämnda fallföretagen inom modebranschen.

Uppsatsen fokuserar på just initialangriparens möjligheter att freda sig mot ett Icke straffbart försvar som han själv har gett anledning till. Därav titeln: ?Självförsvar mot självförsvar. Rätten att försvara sig mot Icke brottsliga angrepp?.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden Icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denIcke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån Icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas Icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara Icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet Icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där Icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att Icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata.